USA kräver att alla flygbolag måste skicka in resenärernas uppgifter.

USA kräver att alla flygbolag måste skicka in resenärernas uppgifter.

EU ger grönt ljus till flygdatalagring

EU-parlamentet röstade för ett avtal som ålägger europeiska flygbolag att lämna ut passageraruppgifter till USA.

På torsdagen röstade EU-parlamentet för det så kallade PNR-avtalet mellan USA och EU om flygdatalagring. Enligt avtalet måste alla flygbolag som reser till USA skicka in en rad uppgifter som sina passagerare till amerikanska myndigheter.

Ansvarig för att lotsa avtalet genom EU-parlamentet, liberalen Sophie in ’t Veld, rekommenderade innan omröstningen sina kollegor att rösta nej med hänvisning till bristande rättsäkerhet.

– Europaparlamentets beslut speglar inte min rekommendation. Det är nedslående att efter nio års förhandlingar med våra närmaste vänner och allierade, USA, bara ha ett avtal som motvilligt stöds av ett splittrat parlament, sade Sophie in ’t Veld.

PNR står för Passanger Name Record och innehåller information om passagerarna som insamlas av flygbolag, till exempel telefonnummer, kreditkortsuppgifter och bagageinformation.

Anna Maria Corazza Bildt (M) som sitter i EU-parlamentets största partigrupp, det konservativa och kristdemokratiska EPP, röstade ja till avtalet med motiveringen att det är bättre för europeiska flygpassagerare med ett avtal än att stå utan. Även majoriteten av den socialdemokratiska gruppen röstade för.

– Utan ett avtal har europeiska medborgare ingen rättssäkerhet när de flyger till USA, sade Anna Maria Corazza Bildt till Europaportalen efter en tidigare omröstning i frågan.

Hon slår fast att USA har rätt att bestämma vilka krav som ställs på resenärer och att EU inte kan diktera villkoren. Dock tycker hon inte att avtalet är perfekt, men att det är bättre än inget alls.

Det är kommissionen och medlemsländerna som förhandlat fram avtalet med USA. EU-parlamentets enda uppgift har varit att godkänna eller förkasta det.

De som röstade nej, parlamentets gröna, liberala respektive vänsterpartistiska grupper, är starkt kritiska mot avtalet som de menar är fullt av luckor och tvetydigheter.

– I praktiken kan personuppgifterna användas till vad som helst. De kan ges till tredje land, eller användas för att kartlägga människors liv, sade Mikael Gustafsson (V) efter omröstningen.

Uppgifterna är tänkta att upptäcka och förhindra terrorism och gränsöverskridande brott som kan leda till mer än tre års fängelse i USA.

Enligt avtalet ska uppgifterna ”avpersonifieras” efter sex månader men kunna sparas av amerikanska myndigheter i högst 15 år.

I nästa vecka ska EU-ländernas ansvariga ministrar godkänna avtalet som kommer att gälla i sju år.