Annons

Finansminister Anders Borg (M) kan glädjas åt en bra affär med Sveriges lån till Island.

Finansminister Anders Borg (M) kan glädjas åt en bra affär med Sveriges lån till Island.

Sverige har dragit in 200 miljoner på Islandslån

Sedan Island började låna pengar från Sverige 2009 har landet betalat drygt 200 miljoner kronor i ränta. Och medan EU och Storbritannien lånar pengar till Irland till självkostnad behåller Sverige ett räntepåslag.

När finanskrisens första våg slog till med full kraft 2008 drabbades Island allra hårdast. Valutan devalverades med nästan 50 procent, arbetslösheten steg brant och bankerna kraschade en efter en. Statskassan tömdes snabbt och regeringen fick vända sig till utlandet med mössan i hand för att överkomma krisen. Efter hårda förhandlingar fick Island ett krispaket från den internationella valutafonden IMF.

Även Sverige valde då att erbjuda Island ett lån, efter bland annat kritik från Norge som ansåg att de nordiska länderna var för motvilliga att ge Island en hjälpande hand. 
Sverige lovade Island ett lån på maximalt 495 miljoner euro, något som med dåtidens valutakurs motsvarade cirka 5,4 miljarder kronor.

Enligt uppgifter från Riksgälden till Europaportalen har Island betalat över 24,6 miljoner euro i räntekostnader till Sverige. Med en eurokurs som varierat mellan åtta och tio kronor motsvarar det mer än 200 miljoner kronor.

Räntan på Sveriges Islandslån är rörlig och ligger i dag på 3,4 procent. Samtidigt kan Sverige för närvarande låna upp pengar rekordbilligt på de internationella marknaderna: den genomsnittliga statslåneräntan ligger på 1,5 procent.

– Jag tycker det är tveksamt. Det påminner lite grann om Finlands krav på låntagare hela tiden. Island är ju en del av Nordiska Rådet och min grundinställning är att det ska vara rimligt och solidariskt, jag anser inte det här är bra, säger EU-parlamentarikern Olle Schmidt (FP) om Sveriges låneupplägg.

Annons

Vice ordföranden i riksdagens finansutskott, Fredrik Olovsson (S), anser att det är bra att Sverige tar betalt för att ”hjälpa länderna i en för dem utsatt situation”.

– Jag tror att de svenska skattebetalarna förväntar sig att man får en ränta för den risk man tar. Men det är klart att man över tiden kan titta på andra lösningar när de svenska möjligheterna till upplåning ökar och risken minskar. Det hänger också på vilka påstötningar länderna i fråga gör och jag har inte fått någon information om att Island har gjort några sådana, säger Fredrik Olovsson (S) till Europaportalen.

Vid årsskiftet var Islandslånet som störst. Då hade lånetaket på 495 miljoner euro nåtts, men sedan dess har Island gjort två större återbetalningar vilket har fått ner skulden med mer än hälften och den ligger i dag på motsvarande 1,7 miljarder kronor. Men räntekostnaderna tickar på.

När riksdagen beviljade ett lån till krisdrabbade Irland för några månader sedan sattes räntan betydligt lägre och Irlandsräntan ligger därför på endast 1,65 procent i dag; två procentenheter under Islandslånet.

EU och Storbritannien som också lånat ut pengar till Irland har beslutat att inte ta ut en extra avgift utan lånar ut pengar till sin egen upplåningskostnad.  Men Sverige har behållit ett påslag för att, enligt den svenska regeringen, Sverige bör ”täcka kreditrisken”.