EU-kommissionär Cecilia Malmström anser att EU-länderna måste göra mer för de ensamkommande flyktingbarnen i en ny rapport.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Fortfarande svår situation för flyktingbarn i EU

EU måste bli bättre på att ta hand om ensamkommande flyktingbarn, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström. Över 12 000 barn sökte asyl i EU förra året och betydligt fler kommer utanför asylsystemet.

– Det här är inte något tillfälligt. Vi kommer se en växande trend av barn som kommer till EU för att få en bättre framtid, sade EU-kommissionär Cecilia Malmström när hon under fredagen släppte en uppföljning på kommissionens två år gamla handlingsplan om ensamkommande flyktingbarn.

Enligt rapporten har arbetet för att ta emot de ensamkommande barnen blivit bättre. Bland annat tar asyl- och migrationslagstiftningen i EU till större del hänsyn till barnens bästa och dialogen mellan institutioner, länder och organisationer har blivit bättre. Men fortfarande återstår viktiga förändringar.

– Många barn har det mycket svårt. De kläms ihop med andra i mottagningscenter, låses in och har svårt att få medicinsk eller juridisk hjälp, sade Cecilia Malmström.

Malmström pekar på att situationen är svår framför allt i de södra delarna av Europa, dit många kommer utan asylskäl. Enligt komissionären krävs en ny lagstiftning men också att EU hjälper de länder som inte har tillräcklig kapacitet att ta emot människor.

Statistiken över barnen som kommer till Europa behöver bli bättre. Samarbetet med transitländer eller barnens ursprungsländer måste också förbättras, för att kunna förhindra trafficking. Men också för att hitta barnens familjer så att de som inte kan stanna i EU kan återvända.

Mikaela Hagan på svenska Rädda Barnen tycker att det tas många bra initiativ för att förbättra situationen, men att de måste implementeras också. Enligt henne är det problematiskt att det ser så olika ut i de olika länderna och att de många barn som lever som papperslösa befinner sig i en extremt svår situation med bland annat stor psykisk ohälsa som följd. Hon ser att den gruppen växer även i Sverige.

– Problemet är att många länder systematiskt åsidosätter barnens bästa och handlingsplanen är ingen garanti för att ändra på det, säger Mikaela Hagan.

Till exempel skulle hon vilja se ett generellt undantag för ensamkommande flyktingbarn från Dublinkonventionen, alltså från regeln att asyl måste sökas i det första EU-land de kommer till.

– När det gäller undantag så är Sverige väldigt restriktiva med det. Här görs överföringar av barn till andra länder utan att man låter det enskilda barnets situation påverka beslutet, säger Mikaela Hagan.

Innan årsskiftet ska EU ha antagit en ny övergripande asyllagstiftning. Den slutförhandlas under hösten mellan ministrarna och Europaparlamentet. Cecilia Malmström tror att de ska hinna komma överens innan årsskiftet, eller strax efter.

Det som återstår är regler som bland annat styr hur länderna ska förvara asylsökande och om asylsökande tillåts jobba under tiden de väntar på asylbesked.

– Det är det knepigaste och där är vi inte framme ännu. Det är svåra politiska frågor, säger Cecilia Malmström till Europaportalen.