Bild: Europeiska rådet

Osäkert om Sveriges krav

På EU-toppmötets första dag i Bryssel beslöt EU-länderna att vänta med de praktiska detaljerna för en bankunion till 2013. Och att få den rättsliga ramen för banktillsynen klar till årsskiftet som planerat kan bli svårt.

Efter ett möte som sträckte sig över vickningen kunde EU-ledarna natten till fredagen enas om att ändra ett ord i slutsatserna om EU:s kommande bankunion. Från att tillsynsdelen ska "fullbordas" i slutet av året till att man ska "komma överens om det juridiska ramverket" för den före årsskiftet. Under 2013 ska sedan ECB:s ansvar för finanstillsynen i Europa fasas in gradvis. Det är den huvudsakliga överenskommelsen ledarna enades om under torsdagskvällen, i princip en bekräftelse av vad toppmötet kom fram till i juni.

Enligt Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (M), som uttryckt kritik mot att hasta fram ett ofärdigt förslag, är det en framgång då det ger mer tid för att utforma de praktiska detaljerna under nästa år.

– Jag välkomnar att man kommer att behöva jobba en hel del under en stor del av 2013 innan allt är på plats och innan den här tillsynsmyndigheten är i gång, sade Reinfeldt efter mötet.

Enligt EU-kommissionen, som ville ha den på plats så snart som möjligt, ska all lagstiftning klubbas av finansministrar och EU-parlamentet före årets slut, inklusive regler om inflytande, kapitaltäckning och insättningsgarantier.

Att finansministrarna för de 27 EU-länderna först ska bena ut sina interna motsättningar för att sedan kunna enas med EU-parlamentet om dessa komplexa lagpaket på två månader framstår dock som mycket optimistiskt. En normal lagstiftningsprocess i EU tar gärna mer än sex månader, ofta längre än så.

Den tyske gröne parlamentarikern Sven Giegold var inte direkt överlycklig över beskeden som läckte ut från mötet. “Kära [Europeiska] råd! Tidsplan och utformning av bankunionen kräver EU-parlamentets godkännande!” twittrade han på sena torsdagskvällen i ett varsel om kommande stridigheter mellan de två institutionerna.

En annan tvistefråga rör också när den nya tillsynen kan betecknas som “effektiv”. Det är ett nyckelord för hur och när euroländernas krisfond ESM ska kunna rekapitalisera krisande (spanska) banker. Tyskland kan argumentera att effektiviteten inte uppnås förrän tillsynen har varit i gång i och visat sig fungera i flera månader – helst efter det tyska parlamentsvalet nästa höst –, medan andra länder kan hävda att det inträffar snart efter att ramverket är på plats.

– Det står redan klart att olika länder kommer att uttrycka olika åsikter om detta framöver, säger en EU-källa med insyn i förhandlingarna.

Överenskommelsen gör att både Tyskland och Frankrike kan säga sig vara nöjda. François Hollande, som när han anlände till dagens möte sa att det viktigaste var att fokusera på att få bankunionen i hamn, sa på den efterföljande pressonferensen att målet var uppnått. Men bankunionen kommer sannolikt inte att vara operativ förrän långt in på 2013, vilket gör Angela Merkel nöjd.

Frågan är hur nöjd marknaden blir av att spanska banker kan se i stjärnorna efter pengar från krisfonden ESM de kommande månaderna. Den räntesänkande effekt som toppmötesbeslutet i juni och ECB:s besked i augusti om framtida uppköp av statspapper håller inte i sig hur länge som helst.

På väg in till mötet sade Fredrik Reinfeldt att det var viktigt för Sverige att reda ut vem som ska rekapitalisera en bank om den faller och han hade med sig krav på kapitaltäckning och svenskt inflytande i bankunionen för att kunna acceptera den. Efter mötet var han inte helt tillfredsställd med utgången. På en punkt, när det gäller inflytandet, tycker han att Sverige fått gehör. Men i de övriga återstår många frågor och han vill vänta på att kommissionen återkommer med förslag.

Det gäller att invänta hur det utformas innan ett svenskt deltagande kan avgöras.

– Oavsett om Sverige går med så kommer finanstillsynen finnas i vår närhet, i Finland, Estland och Tyskland, länder vi handlar med. Då måste vi ha en seriös attityd, vara pålästa och påverka, sade Fredrik Reinfeldt till svenska journalister efter mötet.

François Hollande ville inte att man på mötet skulle fokusera på frågor som att skapa en egen budget för euroländerna, som Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy hade föreslagit. Före mötet var också många länder frågande till vad budgeten skulle syfta till. Men i mötets slutsatser framgår att arbetet med en sådan budget fortsätter fram till toppmötet i december; en framgång för Van Rompuy.

In i det sista förhandlades det också om Grekland. I ett uttalande berömmer EU:s ledare de “anmärkningsvärda ansträngningarna” det grekiska folket har gjort och förväntar sig att Grekland fortsätter med budget- och strukturreformer. Trojkan har avslutat sitt arbete i Grekland men när dess rapport kommer om läget i Grekland, som ligger till grund för ytterligare låneutbetalningar, klargörs inte i uttalandet.