Anders Borg (M) vänder ryggen till kommissionens förslag. Med Nederländernas de Jager och Storbritanniens Osborne. Arkivbild.

Anders Borg (M) vänder ryggen till kommissionens förslag. Med Nederländernas de Jager och Storbritanniens Osborne. Arkivbild.

Hårda svenska ord om EU:s bankunion

På EU-ländernas finansministermöte på tisdagen drar Anders Borg i bromsen för EU:s nya bankunion.

Sveriges finansminister Anders Borg (M) var inför dagens finansministermöte i Luxemburg mycket pessimistisk om möjligheterna att få igång EU:s nya bankunion till årsskiftet.

– Vi har fått EU-kommissionens förslag och det är tydligt att vi har en lång väg kvar innan vi kan nå en lösning. Det finns många allvarliga problem kvar, sade Anders Borg och nämnde röstningsreglerna i den europeiska centralbanken, ECB, och medlingsrollen för den europeiska bankmyndigheten, EBA som stora stötestenar.

EU-kommissionen tror och hoppas fortfarande på att bankunionen, som ska ha en banktillsyn ledd av ECB, kan komma igång den 1 januari. I kommissionens förslag går ECB in och tar över vissa uppgifter som EBA, där alla EU-länder representeras, tidigare har haft. Sverige har ingen rösträtt i ECB och tycker inte att de förslag som kommissionen har lagt i syfte att ge icke-euro-länder en större chans att påverka besluten räcker till.

EU-kommissionär Michel Barnier sade efter mötet att kritiken som framfördes under mötet kommer att tas med i den framtida utformningen av hur tillsynen ska gå till. 

– Vårt förslag kan och måste förbättras på ett antal punkter. Den främsta blir utan tvekan att hitta ett rättvist system för de länder som inte är med i euron och som vill ansluta sig till bankunionen. Att de har en avgörande röst i besluten som berör dem är ett krav som är fullkomligt legitimt, sade Michel Barnier. 

Till Borgs kritiska läger slöt sig också Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager som inte ville fokusera på en tidsgräns.

– Det blir mycket svårt att få en effektiv banktillsyn, men det går och det behövs. Vi måste göra det steg för steg och inte fokusera på kalendern utan på innehållet, sade Jan Kees de Jager.

Danmarks ekonomiminister Margrethe Vestager underströk också hon att det är viktigt att de länder som inte har euron får en chans till inflytande.

– Vi förväntar oss inga hårda slutsatser i dag. Det finns en politisk vilja att ha öppna förhandlingar och det är det viktigaste, för det måste finnas en möjlighet att ha med icke-euro-länder på lika villkor, sade Margrethe Vestager.

Enligt Barnier kommer kommissionen att försöka få till en politisk överenskommelse innan årets slut. Därmed blir det svårt att få igång verksamheten till den 1 januari, som planerat.

På mötet togs också steg framåt för att införa en europeisk finansiell transaktionsskatt. Sju länder – Frankrike, Tyskland, Portugal, Slovenien, Österrike, Grekland och Belgien – har redan skriftligt bett kommissionen att läga fram ett förslag och ytterligare fyra länder – Italien, Spanien, Estland och Slovakien – ska göra det inom kort. EU-kommissionär Algirdas Šemeta räknar med att det till nästa finansministermöte i november finns ett färdigt förslag. Vad pengarna ska användas till blir upp till länderna själva att bestämma. EU-kommissionen har föreslagit att en del av dem ska gå till EU-budgeten och att avgiften till EU minskas i motsvarande utsträckning.