Till helgen samlas iberaler från hela Europa på Irland för att diskutera Europas framtid. Arkivbild.

Till helgen samlas iberaler från hela Europa på Irland för att diskutera Europas framtid. Arkivbild.

Stark union bra för Europa

För att lösa den ekonomiska krisen och värderingskrisen som drabbat EU måste vi utveckla det europeiska samarbetet. Ett tungt ansvar vilar på medlemsstaterna. Det skriver Nina Larsson partisekreterare (FP), Fredrik Malm utrikespolitisk talesperson (FP) och Johan Pehrson, gruppledare i riksdagen (FP).

Till helgen samlas liberaler från hela Europa på Irland för att diskutera de viktiga utmaningar som Europa just nu står inför. Det handlar om att komma ur krisen och åter göra Europa konkurrenskraftigt, så att fler jobb kan skapas. Och det handlar om att återvinna medborgarnas förtroende för EU. Ska vi lyckas med det, och fortsätta utveckla det europeiska samarbetet, måste vi stå upp för och leva upp till de värderingar som unionen bygger på.

2012 är på många sätt ett dystert år för Europa, inte minst med tanke på den djupa ekonomiska krisen. Samtidigt finns det saker att fira. I år firar EU:s inre marknad och den fria rörligheten 20 år. Och dessutom får EU i år Nobels fredspris. Detta är två viktiga påminnelser om vad det europeiska samarbetet har åstadkommit och vad som utgör grunden för EU. Å ena sidan insikten att ekonomisk integration och frihandel skapar tillväxt, å andra sidan vikten av att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Den första utmaningen – den ekonomiska krisen – är uppenbar. Arbetslöshet, låg tillväxt och en krisande finansiell sektor har blivit del av vardagen i många EU-länder. Vår kontinent går igenom den tuffaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Europa måste finna vägen ut ur krisen.

Ett tungt ansvar vilar på medlemsländerna, där strukturreformer och åtgärder för att skapa ordning och reda i statsfinanserna är helt centralt. Men det kräver även att vi håller emot alla tendenser till protektionism. Fri handel och öppenhet mot omvärlden har lagt grunden till vårt välstånd, och ska göra så även framöver.

För det första ska vi fortsätta utveckla den inre marknaden. Att kunna handla fritt med tjänster inom EU, precis som vi gör med varor idag, innebär en enorm tillväxtpotential.

För det andra ska vi öppna upp EU mot omvärlden. Frihandelsavtal med länder som USA och Japan ökar handeln och skärper konkurrensen – till gagn för både företag och konsumenter.

För det tredje behöver vi reformera EU:s budget i grunden. Vi behöver satsningar på de områden som bidrar till tillväxt och där EU bidrar med ett tydligt mervärde – som forskning, utrikespolitik, infrastruktur och miljö- och klimatfrågor. Att över 40 procent av EU:s budget fortfarande går till att subventionera jordbruksproduktion är helt orimligt.

Den andra utmaningen – förtroende- och värderingskrisen – hänger ihop med det ekonomiska läget. I krisens fotspår växer populistiska och främlingsfientliga krafter, i många fall med en anti-europeisk retorik. Som liberala Europavänner är vi djupt oroade över en utveckling där allt fler vänder sig emot det europeiska samarbetet. Men samtidigt är det EU:s kanske viktigaste uppgift att återvinna medborgarnas förtroende. EU måste därför ta sig an utmaningen att leva upp till de grundläggande ideal unionen bygger på.

EU måste bli en än tydligare röst för mänskliga rättigheter – internationellt, men också inom unionen. EU ställer hårda krav på de länder som vill ansluta sig till samarbetet, men samma krav måste självklart gälla för de länder som redan är medlemmar. Att EU-länder kompromissar med demokrati och medborgarnas rättigheter kan aldrig accepteras.

Dessutom måste vi stärka unionens demokratiska förankring – inte minst genom att öppna upp EU och göra det lättare att utkräva ansvar. Smarta teknokratiska lösningar i slutna rum är inte vägen framåt när förtroendet för EU faller i en rad medlemsländer.

Vi liberaler vill fortsätta utveckla EU för att kunna ta itu med de gemensamma problem och utmaningar vi har i Europa. Men ska vi lyckas med det måste unionen hålla ihop. En förstärkt utveckling mot ett EU i flera hastigheter vore olycklig, och kan leda till att unionens viktiga fundament hotas. I exempelvis den gemensamma europeiska banktillsyn som förhandlas just nu måste det finnas verkliga möjligheter för länder utanför euron – som Sverige och Danmark – att delta på lika villkor.

Men ett starkt Europa är också öppet mot omvärlden. EU ska fortsätta att spela en positiv roll för fred, frihet och demokrati, både i närområdet och i världen. Därför ska vi hålla dörren öppen för ytterligare utvidgning. Därför ska vi ha en gemensam och generös asylpolitik och en politik för arbetskraftsinvandring som möter Europas demografiska utmaning. Och därför ska vi ha en aktiv utrikespolitik som använder alla instrument vi har – från diplomati och handel till bistånd – för att främja de grundläggande värderingar EU står för.

Europasamarbetet kommer att sättas på prov de kommande åren. Som liberaler är vi övertygade om att en stark union är bra för Europa, men det kräver att vi tar fasta på det som gjort EU till en framgångssaga. Öppenhet, frihandel och ett starkt försvar av de europeiska värderingarna kommer att då att vara viktigare än någonsin.

Nina Larsson, partisekreterare (FP)

Fredrik Malm, riksdagsledamot, utrikespolitisk talesperson (FP)

Johan Pehrson, riksdagsledamot och gruppledare (FP)