Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande. Arkivbild.

Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Nytt EU-förslag: Låt banker betala sina egna kriser

Gemensam budget och en samkörd ekonomisk politik ska förhindra att euroländer fastnar i nya kriser. Det föreslog Herman Van Rompuy på torsdagen inför stats- och regeringschefernas kommande decembertoppmöte.

Stabilare bankerna, gemensamt bestämda budgetar och en gemensam eurozonsbudget. Det är en del av de förändringar som ordförande för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, föreslår i en ny rapport på torsdagen för att stärka eurosamarbetet.

För att skapa en så kallad ”genuin valutaunion” tänker sig Herman Van Rompuy och hans medförfattare en process i tre steg.

Först ska den europeiska banktillsynen komma på plats. Sedan vill Van Rompuy bryta det finansiella förhållandet mellan stater och banker. I rapporten ges bankerna en del av skulden till den nuvarande finanskrisen vilket ledde till att stora summor av skattebetalarnas pengar användes för att rädda banker.

Tanken är att bankerna själva ska betala in en summa till en fond, beroende på hur stora risker de tar. Om en bank sedan riskerar att gå omkull ska den kommande banktillsynsmyndigheten snabbt återkapitalisera, omstrukturera eller lägga ned banken innan den riskerar att dra med sig andra finansinstitut, eller hela länder, i djup kris alternativt konkurs. Även euroländernas gemensamma krisfond ESM kan användas till detta ändamål.

I slutet av mars nästa år hoppas rapportförfattarna att regelverket kring fonden ska vara klart för att sedan bli operativt 2014.

I steg två vill Van Rompuy inrätta en mekanism för ett starkare samarbete och genomdrivande av en gemensam ekonomisk politik mellan euroländerna. Det ska göras genom att euroländerna, och de övriga EU-länder som vill, ingår kontrakt med EU-institutionerna där de förbinder sig att genomföra vissa åtgärder.

Slutligen, i steg tre, föreslås att en gemensam eurozonsbudget, som ligger utanför EU:s vanliga budget, inrättas. Till den ska euroländerna betala in pengar som kan användas för att ”absorbera ekonomiska chocker” i förebyggande syfte.

Från eurozonsbudgeten ska även euroländer kunna låna pengar om landet inte längre har kreditvärdighet på den internationella lånemarknaden. Men i rapporten betonas att det inte handlar om gemensamma så kallade euroobligationer, något som Tyskland invänt starkt mot.

Euroländerna uppmanas också att gemensamt besluta om sina nationella budgetar och förstärka samordningen av den nationella ekonomiska politiken – framför allt inom beskattnings- och sysselsättningsområdet.

Rapporten understryker även vikten av att upprätthålla en demokratisk legitimitet för projektet. Detta ska ske genom att EU-parlamentet såväl som nationella parlament får utkräva ansvar. Dock är det oklart under vilka former detta ska ske.

Rapporten, som tagits fram i samarbete med kommissionens ordförande José Manuel Barroso, eurogruppschefen Jean-Claude Juncker och ordförande för Europeiska centralbanken, Mario Draghi, ska diskuteras av medlemländernas stats- och regeringschefer under EU-toppmötet i nästa vecka.