Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) har inlett samtalen om utstationering av arbetare i EU. Arkivbild.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) har inlett samtalen om utstationering av arbetare i EU. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Sverige stödjer ökat skydd för utländska arbetare

Sverige ställer sig bakom EU-kommissionens förslag att öka ansvaret på företag som anlitar utländska entreprenörer. Men arbetsgivarna ser ett hot mot den fria rörligheten.

Regeringen ställer sig bakom kommissionens arbetsmarknadsförslag att huvudentreprenörer ska hållas ansvariga för att utländska underentreprenörer följer gällande avtal och exempelvis betalar ut korrekta löner och betalar in sociala avgifter.

– Vi stöder i huvudsak kommissionens förslag, sade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) på torsdagen till Europaportalen efter frågan för första gången diskuterats bland hennes europeiska kollegor i Bryssel.

Hon menar att det måste finnas regler som främjar sund konkurrens och fri rörlighet och att kommissionens förslag på det stora hela gör det.

Under ministermötet avhandlades en av de mest kontroversiella punkterna – huruvida företag måste ansvara för om utländska underleverantörer följer gällande avtal och regler, det så kallade huvudentreprenörsansvaret.

Frågan delade upp medlemsländerna i två läger. Där fjorton EU-länder lagt in så kallade granskningsreservationer mot förslaget – de vill nagelfara det grundligare innan de tar ställning.

– Det var väldigt olika uppfattningar som förespråkades, sade Hillevi Engström som underströk vikten av att direktivet kommer på plats så snart som möjligt.

Förslaget har fått skarp kritik från arbetsgivarnas företrädare som menar att det är oacceptabelt att flytta ansvaret från ett företag till ett annat.

– Ett svenskt företag kanske inte tycker att det är så intressant att utstationera anställda till Polen, eller vice versa, om man riskerar att få svara för exempelvis ett polskt företags försummelser, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, till Europaportalen.

Han tror dessutom att förslaget kan komma att begränsa den fria rörligheten i EU men att det inte finns några uppskattningar av hur mycket det skulle kunna påverka flödet av arbetare mellan olika EU-länder.

Lars Gellner menar att det redan pågår försöka inom exempelvis byggnadssektorn i Sverige att stävja svartjobb och fusk på olika sätt.

I våras presenterade kommissionen förslaget som ska förstärka det redan existerande utstationeringsdirektivet från 1996 som innehåller regler om grundläggande anställningsvillkor för arbetare som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land. Fackliga företrädare mottog då förslaget med öppna armar.

– Utstationeringsdirektivet är en oslipad diamant. Förslaget innebär att fack och myndigheter får redskap för att hantera de orättvisor som ibland uppstår vid utstationering, sade LO-juristen Claes-Mikael Jonsson till Europaportalen i samband med lanseringen.

Även i EU-parlamentet, där fråga också debatteras, är oenigheten stor.

Förhandlingarna kommer att intensifieras under nästa år, både i EU-parlamentet och bland medlemsländernas arbetsmarknadsministrar.

Uppdateringen av utstationeringsdirektivet är ett resultat av det löfte till EU-parlamentet som José Manuel Barroso 2009 kände sig pressad att ge för att kunna samla tillräckligt stöd i parlamentet för att bli vald till ordförande för kommissionen.