Den vacklande belgisk-franska banken Dexia kan bli en av de banker som söker krislån hos fonden ESM.

Den vacklande belgisk-franska banken Dexia kan bli en av de banker som söker krislån hos fonden ESM.

Hårdare EU-krav för krisande banker

EU-kommissionen vill att euroländerna i första hand själva måste betala för vacklande banker innan de kan få lån från krisfonden ESM.

I ett utkast till den bankunion som medlemsländerna håller på att förhandla fram föreslår EU-kommissionen att kraven ska bli högre än tidigare för att banker ska kunna få krislån från eurozonens krisfond ESM.

I dokumentet föreslås att de euroländer som har råd själva först måste skjuta till pengar till krisande banker innan de kan få något krislån från ESM, skriver tidningen Financial Times som läst utkastet som cirkulerat bland medlemsländernas finansministrar sedan i slutet av förra året. Dessutom måste länderna garantera att de kan ersätta krisfonden i det fall de skulle tvingas göra en betalningsinställelse.

Senast vid EU-toppmötet i juni ska medlemsländerna enas om hur bankunionen ska utformas. Den svenska positionen har hittills varit att stå utanför samarbetet.

Kan skärpta lånekrav få Sverige positivt till bankunionen?

– Det här är ett politiskt beslut som skulle betyda ett närmande till ett mer integrerat eurosamarbete. Det tror jag fortfarande är ett väldigt stort beslut för Sverige att ta. Därför tycker inte jag att detta inte ändrar ställningsstagandet, säger Robert Bergqvist chefekonom på SE-banken.  

Folkpartisten Carl B Hamilton säger till Europaportalen att om uppgiften stämmer är det ett närmande till svenska uppfattningar om hur bankkriser bör skötas men att han inte heller tror att det påverkar det svenska ställningstagandet att stå utanför.