Debatt: Europa behöver en ny ekonomisk tillväxtmodell

Alltför länge har vi behandlat vår ekonomi och vår miljö som separata företeelser. Nu står vi inför en situation där både ekonomin och miljön befinner sig i kris. Världens befolkning fortsätter att öka, men de tillgängliga resurserna förblir konstanta. Varje dag ökar jordens befolkning med 200 000 människor.

Enligt uppskattningar kommer 9 miljarder människor att behöva tre gånger så mycket resurser år 2050. Dessutom förväntas 2 miljarder medelinkomsttagare i utvecklingsländerna tredubbla sin förbrukning till år 2020. Efterfrågan på livsmedel, foder och fiber beräknas öka med

70 %, men 60 % av våra ekosystem som ligger till grund för dessa resurser har redan försämrats. Under de senaste fem åren har 75 % av de europeiska företagen drabbats av ökade materialkostnader.

Det är lätt att inse att denna ekvation inte går ihop.

Nu måste vi ta fram en ny framåtblickande tillväxtmodell som erbjuder förutsägbarhet, stabilitet och framförallt hållbarhet. Utan hållbar tillväxt och resurseffektivitet kan vi inte garantera Europas konkurrenskraft och återhämtningsförmåga.

Problemet är inte bara att det gamla tillväxtreceptet inte fungerar längre, utan att världen där tillväxt kan uppnås har ändrats. 1990 deltog en miljard människor i den globala ekonomin. År 2000 hade denna siffra ökat till 3 miljarder människor tack vare förändringar i Kina, Indien och andra tillväxtekonomier. Men resurserna har inte ökat.

Situationen är dock inte nattsvart utan innebär också oändliga möjligheter. Det är bara en fråga om att lära sig att göra mer med mindre, vilket är den centrala principen för EU:s agenda för resurseffektivitet. I sin senaste rapport skriver McKinsey att den ekonomiska effekten av en ökad resursproduktivitet kan uppgå till 3 500 miljarder dollar år 2030. Att producera mer med mindre skulle också leda till klimatfördelar och vara ett viktigt steg på vägen för att nå våra klimatmål.

Resurseffektivitet är en integrerad del av Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrningen. Den integreras i viktiga EU-förslag i fråga om bland annat energi, transport, jordbruk, fiske, sammanhållning, forskning och utvecklingspolitik. Vi ser dessa insatser som en del av en global övergång till en hållbar tillväxt.

Endast en hållbar väg ut ur krisen kan förbereda EU för framtidens ekonomi. Ekonomin inte kan baseras på den resurskrävande tillväxt som vi såg under 1900-talet. De globala tendenserna i fråga om befolkningsökningen och utarmning av naturresurser kommer att tvinga oss att tänka annorlunda.

Företag möter redan svårigheter som ökade priser på viktiga resurser och de reagerar genom att försöka använda dem effektivare. Våra företagare använder innovativa vägar för att förbättra resursproduktiviteten, men det är fortfarande lång väg att gå. För att uppnå det målet försöker företagare förmå politiska beslutsfattare att tillhandahålla ett system där investeringar i resurseffektivitet kan ske tryggt och där deras insatser för att öka resurseffektiviteten belönas.

För att se till att politiska beslutsfattare, företag, forskare och medborgare drar åt samma håll, tillsatte Europeiska kommissionen en expertgrupp för resurseffektivitet som kommer att ge vägledning och råd om hur vår färdplan för ett resurseffektivare Europa ska genomföras. Aktivt engagemang från ett brett spektrum av företag ska se till att resurseffektivitet inte bara främjar den gröna sektorn av ekonomin, utan även bidrar till en ökad miljömedvetenhet i hela ekonomin.

Vi har ingen tid att förlora. Den europeiska expertgruppen för resurseffektivitet uppmanar näringslivet samt ledarna för arbetslivet och det civila samhället att stödja resurseffektivitet och omvandling till en kretsloppsekonomi och ett kretsloppssamhälle. En ekonomi som inte längre producerar avfall, där varor och tjänster är utformade så att de kan återanvändas och som återställer våra naturresurser. Detta skulle vara en väg ut ur den rådande krisen i riktning mot en stark industrisektor i den europeiska ekonomin med en hållbar resurseffektiv tillväxt som grund. En kretsloppsekonomi som är resurseffektiv och motståndskraftig bör uppnås på ett ansvarsfullt sätt. Detta kan göras genom åtgärder som nedskärningar av stöd till miljöskadlig verksamhet, tydliga mål och indikatorer för att mäta framstegen, uppmuntran av innovation och påskyndande av offentliga och privata investeringar i resurseffektiv teknik.

Vi har inget annat val än att inse att verkligheten stavas allt mer begränsade resurser och högre priser. Resurseffektivitet är inte en valmöjlighet eller ett politiskt alternativ. Det är oundvikligt. Vårt val står mellan att börja förändra våra ekonomier nu, att utveckla en mer hållbar tillväxt och förbättra vår resursanvändning, eller att reagera när vi tvingas till det på grund av kollapser, resursbrist och prisökningar.

Manifest för ett resurseffektivt Europa:

John Bruton

Ordförande i The European Resource Efficiency Platform

Före detta premiärminister på Irland och EU:s ambassadör i USA.

Janez Potočnik

Vice ordförande i The European Resource Efficiency Platform

EU:s kommissionär för miljöfrågor

Olli Rehn

Vice ordförande för Europeiska kommissionen, EU:s kommissionär för ekonomiska och monetära frågor samt euron

Antonio Tajani

Vice ordförande för Europeiska kommissionen, EU:s kommissionär för näringsliv och företagande

Algirdas Semeta

EU:s kommissionär med ansvar för skatter och tullar, revision och bedrägeribekämpning

Connie Hedegaard

EU:s kommissionär för klimatåtgärder

Sirpa Pietikäinen, EU-parlamentariker

Europeiska folkpartiet (EPP), Finland

Jo Leinen, EU-parlamentariker

Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet, Tyskland

Gerben-Jan Gerbrandy, EU-parlamentariker

Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, Nederländerna

Philippe Lamberts, EU-parlamentariker

Europeiska gröna partiet, Belgien

Ida Auken

Miljöminister, Danmark

Peter Altmaier

Minister för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet, Tyskland

Corrado Clini

Miljöminister, Italien

Keit Pentus

Miljöminister, Estland

Pier Carlo Padoan

OECD:s ställföreträdande generalsekreterare och chefsekonom

Achim Steiner

Verkställande direktör, FN:s miljöprogram

Kandeh Yumkella

Generaldirektör, FN:s organisation för industriell utveckling

Mercedes Bresso

Ordförande i EU:s regionkommitté

Peter Bakker

Ordförande, World Business Council for Sustainable Development (WBCSD)

Jean-Michel Herrewyn

VD, Veolia Water

Ian Cheshire

VD, Kingfisher, Storbritannien

Paul Polman

VD, Unilever, vice styrelseordförande WBCSD

Michiel Soeting

Global styrelseordförande, Energy and Natural Resources Industry Sector KPMG

Barbara Kux

Styrelseledamot och ansvarig för hållbarhetsfrågor, Siemens AG

Giorgio Squinzi

VD, Mapei

Peter Blom

VD, Triodos Bank

Mikael Karlsson

Europeiska miljöbyrån

Magda Stoczkiewicz

Direktör, Friends of the Earth Europe (FoEE)

Bernadette Ségol

Europeiska fackliga samorganisationen (ETUC)

Monique Goyens

Generaldirektör, Europeiska konsumentorganisationen

Paul Ekins

University College London Energy Institute

Johan Rockström

Stockholms universitet, verkställande direktör för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre

Gunter Pauli

Företagare, författare, grundare av Zero Emissions Research and Initiatives