Den tyske EU-parlamentarikern Jens Geier menar att kommissionen får oförtjänt skäll för felen i EU-budgeten. Arkivbild.

Den tyske EU-parlamentarikern Jens Geier menar att kommissionen får oförtjänt skäll för felen i EU-budgeten. Arkivbild.

Bild: Europaparlamentet

Parlamentariker ger EU-länderna skulden för budgetfusk

EU-parlamentets ansvariga för att ge eller neka kommissionen ansvarsfrihet för 2011 års budget efterlyser större tryck på medlemsländerna.

Trots att antalet fel i hur EU-bidragen hanteras ökat pekar Europaparlamentet på förbättring och kommer därför sannolikt att ge kommissionen ansvarsfrihet för unionens budget 2011.

– Det har blivit bättre, sade på onsdagen EU-parlamentets ansvarige i frågan, Jens Geier från den socialdemokratiska S&D-gruppen.

EU:s revisionsrätt har räknat fram att andelen fel i EU-budgeten för 2011 var 3,9 procent, vilket är en ökning från 2010 års budget med 0,2 procentenheter. Detta innebär en ökning av felen för andra året i rad. Enligt regelverket ligger acceptansgränsen för andelen budgetfel vid två procent.

I början av februari valde Sverige tillsammans med Nederländerna och Storbritannien att inte ge kommissionen ansvarsfrihet på grund av detta, även detta för andra året i rad.

Men Jens Geier menar att ökningen har en naturlig förklaring i och med att utbetalningarna i unionens budgetcykel år 2011 låg på topp vilket medför fler fel.

– Förra gången vi befann oss på toppen av spenderingskurvan var andelen fel nästan 10 procent, sade Jens Geier.

När riksdagens EU-nämnd valde att inte ge ansvarsfrihet var det kommissionen som finansminister Anders Borg (M) uppmanade måste bättra sig. Men EU-parlamentet är av en delvis annan åsikt.

– Att bara skylla på kommissionen är helt enkelt inte rättvist, sade Jens Geier som menar att det istället är medlemsländerna som måste bättra sig.

Cirka 80 procent av EU:s pengar administreras och betalas ut på nationell nivå och Jens Geier menar att nästan två tredjedelar av felen som görs där skulle kunna elimineras om medlemsländerna förbättrade sina kontrollsystem.

Som Europaportalen berättat tidigare har det även i Sverige begåtts fel, under 2011 redovisades 190 miljoner kronor i EU-stöd sannolikt på felaktiga grunder.

Gerben-Jan Gerbrandy från den liberala Alde-gruppen i EU-parlamentet som ansvarar för granskningen av EU:s olika byråer menar att det är ett tabu bland medlemsländerna att peka ut varandra som budgetslarvare. Det är återkommande samma länder som står för de flesta felen – i år är det Rumänien, Italien och Tjeckien som toppar listan.

EU-parlamentet har liten möjlighet att sätta press på medlemsländerna för att få dem att förbättra sig, men de båda parlamentarikerna menar att en liten öppning skett i år då den tjeckiska regeringen skickade en representant till EU-parlamentet för att hörsamma den kritik som riktas mot landet. Men varken Italien eller Rumänien har hittills gjort något motsvarande.

– EU-parlamentet har länge begärt att medlemsländernas finansministrar ska bli ansvariga för felen, sade Jens Geier .

Den 18 mars röstar EU-parlamentets budgetkontrollutskott i frågan och i april tar hela EU-parlamentet ställning. Det lutar, som tidigare, åt att man kommer ge kommissionen ansvarsfrihet. Men samtidigt skickar man med en lista på åtgärder som parlamentet kräver att kommissionen ska genomföra för att i framtiden minska antalet fel.

Bland annat kommer de att peka på att EU:s olika byråer måste ha ett bättre regelverk för att se till att inte intressekonflikter uppstår och att deras administrativa bördor måste minska. De uppmanar dessutom att kommissionen riktar in sig på EU:s regionalfond och offentliga upphandlingar där felprocenten är mycket hög.

Kommissionen har möjlighet till sanktioner mot medlemsländer som inte sköter utbetalningar på ett korrekt sätt. Under 2011 avbröt kommissionen sammanlagt 91 projekt av ett värde på 2,6 miljarder euro för att få medlemsländerna att förbättra sin hantering av EU-stöden.

Att EU-parlamentet vägrar ge kommissionen ansvarsfrihet är ovanligt men 1999 skedde det. Men då hann hela kommissionen under ledning av Jacques Santer avgå till följd av anklagelser om maktmissbruk och korruption och innan processen med den uteblivna ansvarsfriheten kunde gå vidare.