IT-säkerhet sköts bäst på nationell nivå menar riksdagens försvarsutskott.

IT-säkerhet sköts bäst på nationell nivå menar riksdagens försvarsutskott.

Bild: dumbledad

Riksdagen avvisar IT-säkerhet på EU-nivå

Riksdagens försvarsutskott vill inte riskera att Sverige ska behöva rapportera hot mot rikets säkerhet till EU.

Ett enigt försvarsutskott i riksdagen ställde sig på torsdagen bakom att ett EU-förslag om höjd IT-säkerhet ska skickas tillbaka till Bryssel med motiveringen att det strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

– Det är bättre ju längre ner i organisationen allt kan hanteras, det är onödigt med beslut och lag i EU för det som kan skötas av varje land, säger Åsa Lindestam (S), ledamot i försvarsutskottet i en kommentar till Europaportalen.

“Förslagen är för omfattande, långtgående och oproportionerligt kostsamma i förhållande till vad som kan förväntas uppnås”, heter det i utskottets utlåtande.

Förslaget som presenterades av EU:s IT-kommissionär Neelie Kroes i början av februari går ut på att stärka samarbetet mellan medlemsländerna för att öka säkerheten på framför allt internet. Det gäller hot som exempelvis it-attacker, tekniska fel och naturfenomen.

Kommissionen anser att för låg säkerhet på nätet kan leda till stora ekonomiska och samhälleliga förluster. För att råda bot på detta föreslås att myndigheter och samhällsviktiga företag ska bedöma och rapportera in risker till en nationell myndighet som sedan ska samarbeta med motsvarande myndigheter i andra medlemsländer.

Men trots att försvarsutskottet menar att vissa av de enskilda förslagen kan bidra till ökad säkerhet anser ledamöterna att frågan löses bäst på nationell nivå. Dessutom befarar de att förslaget kan medföra att Sverige kan bli tvunget att meddela hot mot rikets säkerhet till kommissionen, vilket de inte vill.

Den 10 april röstar riksdagen i frågan, därefter beslutas det om man ska skicka tillbaka förslaget till Bryssel med ett så kallat motiverat yttrande.

Om fler än nio nationella parlament går ihop, vilket inträffade för första gången i maj 2012, och anmärker på samma lagförslag tvingas kommissionen att se över sitt förslag. Den svenska riksdagen är ett av de flitigaste parlamenten i EU att klaga på att EU-kommissionen bryter mot subsidiaritetsprincipen.