Banksystemet driver upp Sveriges skuld

När regeringen i höstas lade sin budget för 2013 spåddes att den svenska så kallade Maastrichtskulden skulle fortsätta att minska. Men nu ökar den enligt regeringens vårproposition som släpptes på måndagen.
 

Maastrichtskulden är ett EU-mått på hur hög den offentliga sektorns skuldsättningen är i  ett EU-land. Enligt regelverket får ett land inte ha större skuld än 60 procent av sin bruttonationalprodukt, BNP. 2011 var det bara 13 EU-länder som levde upp till kravet.

Sedan Sverige gick med i EU har skulden rasat från drygt 70 procent till närmare 38 procent. Men under 2013 kommer den utvecklingen att brytas och skulden beräknas stiga till 42 procent.

En väsentlig orsak till skuldökningen är att riksbanken i december beslutade att stärka den svenska reserven av utländsk valuta för motsvarande  100 miljarder kronor. Riksbanken menar att förstärkningen är en nödvändig åtgärd för att behålla omvärldens förtroende för det svenska banksystemet. Enligt regeringens prognos dröjer det fyra år innan skulden är tillbaka på och under förra årets nivåer.

Enligt ekonomiprofessor Harry Flam vid Stockholms universitet är den ökade skuldsättningen inget att vara orolig för.

– Det mesta [av ökningen beror på] en förstärkning av valutareserven. Med tanke på att vi är i en lågkonjunktur ska finanspolitiken vara expansiv. Det betyder underskott och en ökad skuldsättning, det är inget anmärkningsvärt, säger Harry Flam till Europaportalen.