Sveriges försvarsminister Karin Enström (till vänster) pekar på artikel 42.7 i EU-fördraget som kan tolkas som en uppmaning till gemensamma försvarsinsatser. Arkivbild.

Sveriges försvarsminister Karin Enström (till vänster) pekar på artikel 42.7 i EU-fördraget som kan tolkas som en uppmaning till gemensamma försvarsinsatser. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Försvarsministern förväntar sig EU-hjälp om Sverige attackeras

Den svenska försvarsministern Karin Enström (M) poängterar att EU-fördraget innehåller försvarsgarantier.

– Om man verkligen läser det säger Lissabonfördraget att man måste stödja sina EU-grannar med alla möjliga medel, sade Karin Enström i en intervju med EU-sajten EUobserver på lördagen.

Hon tillade att det i artikel 42.7 i EU-fördraget står att medlemsländerna måste stödja varandra om de attackeras.

– Det är verkligen svårt att tänka sig att det inte skulle påverka de andra EU-länderna om ett land […] skulle råka ut för en katastrof eller en attack. Det skulle vara av egenintresse att försöka att stabilisera situationen, sade Karin Enström.

I fördraget står det att om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd.

På EU-toppmötet i december kommer medlemsländernas stats- och regeringschefer att diskutera gemensam försvarspolitik. Frågor som då väntas komma upp är EU:s framtida krishantering vid internationella konflikter, och hur man ska förstärka EU:s gemensam säkerhets- och försvarspolitik, GSFP.

EU:s utrikeschef Catherine Ashton har till detta möte fått i uppdrag att formulera ett diskussionsunderlag.

Sverige, Finland, Malta, Irland, Österrike och Cypern är de enda EU-länderna som inte är medlem i försvarsorganisationen Nato.

I början av mars gick sex EU-länder samman för att bilda en gemensam militär styrka om upp till 3000 man.