Annons

Engelskan som används i EU:s korridorer är ibland svårförståelig även för dem som har engelska som modersmål.

Engelskan som används i EU:s korridorer är ibland svårförståelig även för dem som har engelska som modersmål.

Bild: Al King

MittEuropa »
EU-engelskan förvirrande för engelsktalande

Tyskan och franska tappar mark i Europa och frågan är om engelska kommer att bli EU:s språk. Det skriver Ludvig Einarsson.

I en rapport som nyligen publicerades av Europeiska revisionsrätten framgår att det engelska språket stundtals används felaktigt inom EU. Som där skrivs är engelskan det mest utspridda språket i världen och sammanlagt 88 stater och regioner har engelska som ett officiellt språk. Med stor spridning är det naturligt att det uppkommer skillnader och olika versioner av språket men under många år har de europeiska institutionerna utvecklat en unik version som idag utan större svårigheter kan förvirra engelsktalande personer.

EU-engelskan innehåller ord som tidigare inte funnits inom engelska språket och en mängd ord som gjorts om från andra språk. Även om orden används med rätt betydelse så används de i en kontext som blir märklig och förvirrande för engelsktalande.

I rapporten lyfts problematiken att vi kanske kan tycka att det inte spelar någon större roll om de Europeiska institutionerna använder en unik version engelska så länge de förstår varandra, men Europa måste kunna kommunicera med andra delar av världen. När EU-engelska används uppkommer stora svårigheter vad gäller översättning när varken orden eller termologin finns i ordböcker eller förstås av folk utanför de Europeiska institutionerna.

Intressant är dessutom att den tyske presidenten Joachim Gauck för en tid sedan lyfte frågan om inte engelskan skulle bli EU:s språk. Kan detta uttalande ses i anslutning till den utveckling som Statistiska centralbyrån har rapporterat om, nämligen att tyska språket förlorar mark i Europa? Något som även uppmärksammades av tidigare statsminister Ingvar Carlsson under Europaforum i Hässleholm. Statistiken visar att både franskan och tyska tappar i och med att flera skolelever väljer att läsa spanska.

Så vad innebär detta för ett EU där de tre interna arbetsspråken är engelska, franska och tyska? Som ovan nämnts uppkommer tydliga problem när engelskan används allt mer flitigt inom de europeiska institutionerna. Samtidigt tappar både tyskan och franskan mark till spanskan. En fråga som behöver ställas är därför om detta kommer att leda till att engelskan tar över som språk inom EU eller om vi ser en utveckling till att EU blir allt mer flerspråkigt?

EU har trots allt ett tydligt mål vad gäller att främja flerspråkighet. Flerspråkighet kan dels ses i ett sammanhang av ökad integration och rörlighet men även i ett om identitet och kultur.

Språk inom EU är utan tvivel ett lämpligt ämne för diskussion under Medborgaråret 2013. I samband med diskussion om de rättigheter som vi har som EU-medborgare behöver språkfrågan ges mer utrymme. Detta kan exempelvis handla om rätten till hemspråksundervisning om vi flyttar utomlands med våra barn eller rätten till få tillgå dokument på sitt eget språk.  

Diskussionen om EU:s språk handlar lika mycket om att göra Europa mer samstämmigt och effektivt gentemot omvärlden som den handlar om de grundläggande rättigheter vi har som EU-medborgare.

 

Ludvig Einarsson