Syftet med torsdagens överenskommelse är att återskapa EU:s fiskebestånd till hållbara nivåer 2020. Arkivbild.

Syftet med torsdagens överenskommelse är att återskapa EU:s fiskebestånd till hållbara nivåer 2020. Arkivbild.

Bild: mlcastle

Historiskt europeiskt fiskeavtal i hamn

Tidigt i morse rodde fiskeförhandlarna i land EU:s kommande fiskereform som ska sätta stopp för utarmningen av europeiska vatten.

Klockan halv fyra natten till torsdag nådde EU-parlamentet, medlemsländerna och kommissionen, efter två dygns förhandlande, en uppgörelse om i den viktigaste delen i unionens kommande fiskepolitik.

– Jag är mycket tillfreds med det som hänt, vi har verkligen skrivit ett kapitel i historien i natt, sade EU-parlamentets ansvariga i frågan, tyska socialdemokraten Ulrike Rodust på torsdagsförmiddagen.

Den irländske landsbygdsministern Simon Coveney, som i förhandlingarna företrätt medlemsländerna, var också mycket nöjd med kompromissen.

– Vi har lärt oss läxor från tidigare fiskepolitik som på vissa områden har misslyckats för fiskerisamhällen och fiskebestånden. Överenskommelsen som är mätbar och baserad på vetenskap kommer se till att nästa generation har bestånd att fisk ur som är i ett bättre tillstånd än de är nu, sade Simon Coveney.

I dag är 62 procent av bestånden i Atlanten och 82 procent av bestånden i Medelhavet är överfiskade. Samtidigt har fångsterna minskat med mellan 25 och 30 procent de senaste två årtiondena.

Svenska EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) som länge jobbat med frågan menar att reformen är ett viktigt steg framåt men anser att medlemsländerna inte gick tillräckligt långt i förhållande till EU-parlamentets krav.

– Medlemsländerna har insisterat på flera undantag i den slutliga överenskommelsen. Även om EU-regler om utkast förbättrats avsevärt kan de visa sig inte vara tillräckliga incitament för att öka urvalet och undvika oönskade fångster, sade Isabella Lövin i ett uttalande.

Från miljöorganisationer mottogs kompromissen väl.

– Överenskommelsen som kom i dag är goda nyheter. För första gången har EU erkänt värdet av skonsamma fiskare genom att lyfta fram behovet av samhälleliga och miljömässiga kriterier för tilldelning av fiskekvoter, sade Saskia Richartz, fiskeansvarig på Greenpeace i en kommentar.

– Jämfört med den nuvarande fiskeripolitiken är dagens överenskommelse ett steg i rätt riktning. Men för att det ska bli en verklig framgång krävs det som sagt att medlemsländerna verkligen driver igenom besluten, kommenterade Hanna Paulomäki, chef Östersjökontoret hos Oceana, en internationell organisation som arbetar för miljön i världshaven.

EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki radade upp ett antal huvudpunkter i den nya fiskeripolitiken: Återställa fiskebestånden till en hållbar nivå, sluta med utkast av oönskad fisk, använda samma regler när EU-båtar fiskar i andra länders vatten, decentralisera beslutsfattandet och slutligen bättre information till konsumenterna så att fiskarna får ett bättre pris när de säljer sin fångst.

Efter en utfasning mellan 2015 och 2019 ska EU:s fiskare få kasta tillbaka fem procent av oönskad fisk som fastnar i deras nät. I dag kastas i genomsnitt 23 procent av fisken tillbaka. Sverige och EU-parlamentet hade dock krävt ett fullt utkastförbud.

EU-ländernas fiskebåtar ska dessutom bara få fiska i tredje länders vatten om det finns ett överskott av fisk där.

Enligt kommissionens beräkningar kommer den nya fiskereformen att öka fisken i EU-ländernas vatten med 15 miljoner ton. Om fiskebestånden når de uppsatta målen kommer fiskarnas löner att öka med nästan en fjärdedel och skapa 37 000 nya jobb till år 2020.

Uppgörelsen måste dock få formellt godkännande av medlemsländernas EU-ambassader i Bryssel. Den irländske landsbygdsministern Simon Coveney ser dock inga hinder för ett sådant godkännande. Om förslaget inte stöter på några oväntade problem kommer den nya fiskepolitiken börja gälla från årsskiftet.