Moderaterna distanserar sig till EU

I Moderaternas kommande Europaplattform inför EU-valet nästa år beskrivs mycket av redan känd moderatpolitik men med en ny och kärvare ton. Programmet är partistyrelsens förslag som stämman ska diskutera i Norrköping i morgon fredag.  

Med vissa gemensamma ekonomiska regler men med i huvudsak nationell politik kan EU ta sig ur krisen förutsatt att alla länder gör vad de ska. Så kan man sammanfatta ett av de moderata grundrecepten för få Europa på fötter efter år av ekonomisk kris.

Trots att arbetslösheten är högre i dag än vid förra EU-valet både i Sverige och i EU har jobbfrågan tonats ner jämfört med Europaplattformen 2009. Om man få tro programförslagets upplägg är arbetslösheten bara en i raden av olika frågor. Även avsnittet om klimat- och miljöfrågor är nedbantat och flyttat längre bak i det nya programmet.

Är jobbfrågan nedprioriterad?

– Jag skulle säga att det är precis tvärt om. Jobbfrågan har varit den centrala utgångspunkten. Hela plattformen handlar om hur vi ska använda Europa för att skapa förutsättningar för jobb och sysselsättning. Inte minst en fördjupad inre marknad, en digital marknad, en grön marknad tror vi är oerhört viktigt för jobbskapande, säger Hans Wallmark (M) till Europaportalen. Han är ordförande i partiarbetsgruppen som tagit fram programmet.

Det nya jobbhoppet står till ökad frihandel och sänkta EU-tullar på import, inte minst det väntade frihandelsavtalet mellan EU och USA lyfts fram som ett förmodat föredöme. Programmet lutar sig emot EU-kommissionens beräkningar som spår höjd tillväxt och att en framgångsrik frihandelspolitik väntas ge EU-länderna två miljoner nya jobb.  

Jämfört med den förra plattformen har textomfånget bantats ned. Nu finns en tydligare distans till EU och mantrat att "Sverige ska tillhöra EU:s kärna" är borta. Likaså har formuleringar av typen "EU ska vara en ekonomisk stormakt i världen" och "EU gör Sverige större" fått stryka på foten. Och det förra programmets namn "Ett starkt Europa för Sveriges bästa" är bytt till det mer korthuggna och kärva: Ansvar och möjligheter.

Då, våren 2009, när den ekonomiska krisen var i sitt inledningsskede och FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn ännu låg framför, förberedde sig Sverige och Moderaterna för den prestigefyllda uppgiften att leda EU:s ordförandeskap och kanske var den högre ambitionsnivån, förhoppningarna och de vackra fraserna ett uttryck för det. Nu inleds programmet med allvarsord om den ekonomiska krisen och beskriver andra länders tillkortakommanden och konkurrenskraftsproblem. Europa tycks ha tappat sitt skimmer och sin charm.

– Man vore politiskt och socialt tondöv om man inte ser att det är en helt annan omvärld i dag än för fem år sedan. Vad vi ser är ett Europa i flera olika farter. Vi ser social och politisk oro som inte minst tar sig uttryck i Grekland. Men vi har även neofascistiska partier som marscherar på gatorna i andra länder. Det finns en helt annan utmaning i Europa i dag än vad det fanns för några år sedan, säger Hans Wallmark.

Vad är det som är positivt med Europa idag?

– Det är det vi framhäver: Att det är en motor för jobb och tillväxt genom inre marknad och genom samverkan. Allt detta är otroligt kraftfullt och gör Europa fortfarande till en viktig kontinent, säger Hans Wallmark.

Redan 2009 fanns ett flertal tydliga moderata formuleringar om att inte öka EU:s befogenheter och att mycket kan skötas bättre av EU-länderna själva. Men den nya trenden i EU där allt fler politiker i exempelvis Storbritannien, Nederländerna och Tyskland kräver fördragsförändringar för att flytta makt från Bryssel tillbaka till medlemsländerna får inget stöd i programförslaget.

– Vi tror inte, givet de omständigheter vi nu har i Europa, att stora traktatsförändringar är det vi ska lägga ner tid och kraft på. Utan det är hur vi ska ytterligare underlätta för jobbskapande, säger Wallmark.

Skrivningarna kring svenskt euromedlemskap har stramats upp betydligt sedan förra Europaplattformen. Då hette det "Inför euron i Sverige". Nu betonar programförslaget att ett svensk eurointräde endast kan bli aktuellt om eurosamarbetet är välskött och ansvarsfullt.

– Det är helt klart att förutsättningarna jämfört med tiden för folkomröstningen 2003 har förändrats genom hur eurozonen har utvecklats. Vi har inte tappat intresset men vi ser det absolut inte som aktuellt, säger Hans Wallmark.