Sveriges underrättelsetjänst har fortfarande inte tackat ja till att delta i Europaparlamentets offentliga utfrågningar. Det skriver Claude Moraes, ordförande för LIBE-utskottets utfrågningar om massövervakningen av EU-medborgare.

Sveriges underrättelsetjänst har fortfarande inte tackat ja till att delta i Europaparlamentets offentliga utfrågningar. Det skriver Claude Moraes, ordförande för LIBE-utskottets utfrågningar om massövervakningen av EU-medborgare.

Bild: Europaparlamentet

Sveriges underrättelsetjänst måste medverka till öppenhet

Det är absolut nödvändigt att misstankarna om övervakningen av EU-medborgare utreds. Det skriver Claude Moraes, brittisk europaparlamentariker och ordförande för LIBE-utskottets utfrågningar om massövervakningen av EU-medborgare.

Snowdendokumenten som media har rapporterat om tyder på att den amerikanska underrättelsetjänstens övervakning i kampen mot terrorism är helt oproportionerlig. Misstankarna om övervakningen av EU-medborgare behöver naturligtvis utredas.

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE-utskottet) inledde i september en offentlig utfrågning för att samla in information och bevis om den misstänkta elektroniska massövervakningen, både av USA:s och av EU-ländernas underrättelsetjänster. Vi i utskottet tar denna uppgift på största allvar och försöker att höra så många inblandade experter och personer som möjligt.

Trots att alla är överens om att vi behöver en öppen och saklig debatt i frågan har, tråkigt nog, Sveriges underrättelsetjänst fortfarande inte tackat ja till att delta i en av dessa offentliga utfrågningar.

Det är absolut nödvändigt att EU-ländernas regeringar besvarar dessa förfrågningar. På det viset kan vi få in så mycket fakta som möjligt och säkerställa att EU:s medborgare får all information. Endast genom att Sveriges, och andra EU-länders, underrättelsemyndigheter medverkar i utfrågningarna kan vi få klarhet i övervakningsprogrammen.

Jag leder en delegation från Europaparlamentet till Washington den 28–30 oktober. Genom det här delegationsbesöket har vi möjlighet att direkt med amerikanska motparter diskutera NSA:s misstänkta övervakningsverksamhet, och hur den eventuellt kan påverka EU-medborgarnas grundläggande integritetsskydd. Efter Edward Snowdens avslöjanden i juni har både amerikanska och europeiska myndigheter välkomnat en offentlig debatt och sagt att en sådan behövs.

Tidigare den här månaden skickade Europaparlamentet ett starkt budskap till USA om att vi menar allvar med att skydda EU-medborgarnas integritet. Parlamentet röstade då för nya och starkare regler för dataskydd för att garantera att medborgarnas personuppgifter är skyddade.

Samtidigt röstade även parlamentet för att upphäva EU:s avtal med USA om programmet för att spåra finansiering av terrorism ("TFTP-avtalet"). Orsaken är misstankarna om att den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA övervakat Swift-nätverket, som bankerna använder för att göra internationella banköverföringar. Det här kommer också att vara en av huvudpunkterna på agendan när utskottet möter de amerikanska myndigheterna.  

Den viktigaste frågan är vad misstankarna om övervakningen kommer att leda till. För mig, och för mitt arbete med Europaparlamentets utfrågningar, är det viktigt att det ska finnas ett starkt rättsligt regelverk i EU som skyddar medborgarnas grundläggande rätt till integritet. Det ska sedan respekteras av EU:s medlemsländer och länder utanför EU, USA inkluderat.

Claude Moraes
Europaparlamentariker S&D (Partigruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet)
Ordförande för LIBE-utskottets utfrågningar om massövervakningen av EU-medborgare