Debatt: Utvidgningen bra för ekonomin i EU

EU-kommissionen har precis antagit sin senaste utvärdering av EU:s utvidgningspolitik och de länder som ingår i processen. För länderna på västra Balkan och Turkiet finns utsikter till EU-medlemskap – det är inte aktuellt just nu utan den dag då kandidaterna uppfyller EU:s villkor. Kroatien var fram till nyligen ett kandidatland men är sedan den 1 juli i år fullvärdig medlem i EU.

När jag är ute och träffar folk möts jag ofta av oroliga frågor inför tanken på ytterligare en utvidgning: Är EU redo för fler medlemmar? Ska vi inte få ordning på ekonomin först? Är de verkligen redo och kan följa våra regler? Och på vilket sätt är en utvidgning bra för ekonomin i EU?

Låt mig börja med den sista frågan. Den stora utvidgningen 2004–2007 har utan tvekan varit bra för ekonomin i EU och fortsätter att gynna den. De tolv ”nya” länderna står tillsammans för 11,5 procent av Tysklands export. Det är lika mycket som Tysklands sammanlagda export till Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Nederländernas export till de tolv länderna uppgick 2011 till 23,4 miljarder euro – återigen mer än den totala exporten till Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (16 miljarder euro). De tolv EU-länderna köper nu mer brittiska varor än vad Kina gör. Mer integration innebär livligare handel och större efterfrågan på lokala varor och tjänster. Det betyder i sin tur högre tillväxt och fler jobb. Ett starkare EU med en större inre marknad står bättre rustat att hantera den ekonomiska krisens följdverkningar, i dag och i morgon.

Men för att till fullo utnyttja fördelarna och möjligheterna med närmare band och i förlängningen ett EU-medlemskap måste kandidatländerna leva upp till EU:s standard och respektera gemensamma regler och värderingar. Den ekonomiska krisen har visat att alla måste stärka den ekonomiska styrningen och sin konkurrenskraft och skapa stabilare och öppnare förutsättningar för företagen för att främja investeringar och stimulera tillväxten.

Den senaste tidens händelser i flera kandidatländer har visat att det krävs starkare demokratiska institutioner och en mer inkluderande demokratisk process. För att utvidgningen ska fungera måste de blivande medlemsländerna visa upp resultat på de här områdena. De måste tidigt under anslutningsförhandlingarna ta itu med frågor som reformer av rättsväsendet och kampen mot organiserad brottslighet och korruption för att nå stabila och varaktiga resultat. De här viktiga punkterna är fast förankrade i hjärtat av utvidgningsprocessen.

När kandidatländerna är redo att ansluta sig till EU måste de visa upp framsteg i fråga om rättsliga reformer, sund ekonomisk styrning, yttrandefrihet och oberoende medier, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter.

Ett hägrande EU-medlemskap fungerar därför som en motor för reformarbetet i EU:s grannländer: via en trovärdig process som bygger på rättvisa men stränga villkor genomför kandidatländerna viktiga reformer, moderniserar samhället och ekonomin och stärker sina demokratiska institutioner. Det är bra för dem och det är bra för oss. Det är vägen mot ett säkrare, stabilare och mer välmående Europa.

Štefan Füle
Kommissionär för utvidgning och grannskapspolitik
Denna artikel publiceras med anledning av att EU-kommissionens årliga utvidgningspaket offentliggörs den 16 oktober 2013.