Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Vi ifrågasätter inte Sverige bara för att riksdagen ibland fattar dåliga beslut, på samma sätt bör vi förhålla oss till EU och Europaparlamentet. Det skriver opinionsanalytikerna Jonatan Hedin och Carl Melin.

Debatt: Missriktad EU-kritik sänker valdeltagandet

Jonatan Hedin och Carl Melin 20 december 2013 | Missleder svenska folket

Socialdemokraterna och Moderaterna underpresterar i Europaparlamentsvalen för att de inte betonar det goda med EU och hur de vill påverka besluten som fattas där. Det skriver opinionsanalytikerna Jonatan Hedin och Carl Melin.

Vi är alla Sverige-kritiker – tänk er en svensk valrörelse där de etablerade partierna alla beskrev sig som detta. Riksdagskandidaterna från de olika länen tävlandes i att vara mest emot ”Stockholm” samtidigt som de beskriver det svenska systemet som korrupt och ineffektivt. Är det någon som tror att det skulle leda till annat än politikerförakt och lågt valdeltagande?

Så låter det dock i valen till Europaparlamentet. I princip alla partier – med Folkpartiet som möjligt undantag – beskriver sig som EU-kritiska. Det de inte förstår är att argumentationen endast leder till lågt valdeltagande och att de partier som i grunden är emot europasamarbetet blir stärkta. Socialdemokraterna och Moderaterna har återkommande underpresterat i Europaparlamentsvalen då de inte klarat av att göra tydligt för väljarna vad de anser vara bra med EU och hur de vill påverka de beslut som fattas där.

Nu hävdar säkert många att det är taktiskt riktigt av de etablerade partierna att gå till val på ”EU-kritik” eftersom svenska folket blivit mer negativt till samarbetet.  Om det vore sant skulle de partier som i grunden är för medlemskapet – men som gått till val på att vara ”kritiska” nått framgångar i valen till Europaparlamentet. Men det krävs inte någon djupare analys av tidigare svenska Europaparlamentsval för att konstatera att det inte har fungerat. Tvärtom har det etablerade parti som lyckats bäst varit tydligt positiva (Folkpartiet) medan EU-skeptiska väljare inom S, M, C och KD gått till tydligt negativa partier som Junilistan och Vänsterpartiet eller helt enkelt avstått från att gå och rösta.

Det är heller inte sant att svenska folket är negativa till EU-samarbetet vilket den senaste EU-sympatiundersökningen från SCB visar. Tvärtom har svenska folket över tid blivit mer positiva till det svenska medlemskapet och det är idag mer än dubbelt så många svenskar som är för medlemskapet som är emot det. Och SOM-institutet visar att andelen som vill att Sverige ska lämna samarbetet har sjunkit under lång tid. De enda riksdagspartier där ett flertal av sympatisörerna är negativa till medlemskapet är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Om andra partier inte främst ser sina potentiella nya väljare där finns det alltså få skäl till att gå till val som EU-kritiker.

Sedan är det sant att det finns stora delar av EU-samarbetet som svenska folket är negativt till. Tydligast märks det i frågan om euron som måste beskrivas som stendöd i Sverige just nu. Men samtidigt finns det stora delar av samarbetet som svenskarna är nöjda med. I en undersökning som Svenskt Näringsliv låtit United Minds genomföra märks tydligt att svenska folket anser att EU-medlemskapet varit bra för våra möjligheter att resa, jobba och bedriva handel med andra länder och att Sverige bidragit till att EU blivit bättre på att driva på för miljö och mänskliga rättigheter. Om vi ser tillbaka till vad förespråkarna ”lovade” inför folkomröstningen 1994 anser en majoritet att dessa saker har blivit uppfyllda.

Den svenska EU-opinionen präglas dock samtidigt av mycket missförstånd och myter. Svenskt Näringsliv har kartlagt det genom bland annat fokusgrupper och det är många som har irrationella uppfattningar om att vi bör få skjuta hur mycket varg vi vill medan sydeuropéer inte ska få skjuta svenska flyttfåglar. Eller de återkommande myterna om att EU vill förbjuda ostkakor eller har synpunkter på hur gurkorna är formade. Det som bekymrar oss är när ledande svenska politiker som borde veta bättre bidrar till att sprida dessa myter. Det missleder svenska folket och det gynnar endast de partier som i grunden är emot EU-samarbetet.

Det finns saker som svenska politiker bör driva inför Europaparlamentsvalet som inte handlar om att sprida myter eller ifrågasätta samarbetet i grunden. Mycket kan göras för att den inre marknaden, jordbrukspolitiken samt gemensam forskning och utveckling ska fungera bättre. I EU har ibland konstiga beslut fattats som fått beklagliga konsekvenser. Men detta beror inte på EU i sig, utan på de beslut som fattas där.

Vi ifrågasätter inte Sverige bara för att riksdagen ibland fattar dåliga beslut, på samma sätt bör vi förhålla oss till EU och Europaparlamentet.

Jonatan Hedin
Opinionsanalytiker på Svenskt Näringsliv och har en bakgrund inom Kristdemokraterna

Carl Melin
Opinionschef på United Minds och har en bakgrund inom Socialdemokraterna

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret