Skyddet för utländska arbetstagare kan vara på väg att skärpas

EU-länderna har enats om en gemensam ståndpunkt om nya regler för utstationerade arbetare. Innehållet i uppgörelsen får både ros och ris från arbetsmarknadens parter. Nu ska frågan slutförhandlas med EU-parlamentet.

EU:s utstationeringsdirektiv tillkom 1996 för att ge ett visst arbetsrättsligt skydd för de anställda från ett medlemsland som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land. Men kommissionen upptäckte att reglerna inte följdes. Flera skumraskfirmor har även utnyttjat kryphål i lagstiftningen då de genom så kallade brevlådeföretag flyttade billigare arbetskraft från ett medlemsland till ett annat.

EU:s sysselsättningskommissionär László Andor lade i mars 2012 fram ett förslag som skulle skärpa den gamla EU-lagen.

På måndagen nådde medlemsländerna, efter halvtannat års förhandlande, fram till en gemensam ståndpunkt inför de kommande förhandlingarna med EU-parlamentet.

– Detta direktiv kommer hjälpa till att stärka skyddet för utstationerade arbetare och förhindra möjligt missbruk och överträdelser, sade Algimanta Pabedinskienė, Litauens sysselsättningsminister som ledde förhandlingarna med sina europeiska kollegor.

Två huvudfrågor var olösta innan måndagens ministermöte i Bryssel. Meningarna gick isär kring vilka nationella kontrollåtgärder som ska vara tillåtna mot gästande företag från andra EU-länder för att se till att utstationeringsdirektivet följs.

Enligt kompromissen får medlemsländerna själva få avgöra vilka kontrollåtgärder som behövs. Men EU-kommissionen måste meddelas om vilka kontroller som genomförs.

Lars Gellner, arbetsrättsexpert hos Svenskt Näringsliv, välkomnar att en kompromiss har nåtts men ställer sig kritisk till att kontrollåtgärderna inte är ”klart begränsade”, vilket han menar riskerar att “hämma den fria rörligheten för tjänster”.

Från fackligt håll är man dock positiv till att listan på de kontrollåtgärder som medlemsländernas ansvariga myndigheter eller fack kan vidta är öppen.

– Förslaget som kommit är en markant förbättring i jämförelse med ursprungsförslaget, men det kan göras bättre, säger LO-juristen Mattias Landgren.

Den andra knäckfrågan handlade om hur ansvaret ska se ut för entreprenörer som anlitar utländska företag för tillfälliga jobb i ett annat medlemsland. Uppgörelsen blev att det är upp till medlemsländerna att själva bestämma. Men inom byggbranschen införs ett huvudentreprenörsansvar där de anlitande företagen i ett led får ansvar för att även underleverantören följer reglerna.

– Det är bra att införa ett huvudentreprenöransvar men det är inte bra att det sker i bara ett led utan det måste gälla i hela kedjan annars har det ingen som helst funktion, säger Mattias Landgren som får mothugg av Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

– Vi ville helst att ett sådant ansvar inte skulle finnas med alls i texten. Nu blev lösningen att medlemsländerna ges valfrihet. Men det är principiellt fel att avlasta ett försumligt företag dess ansvar för sina egna fel, säger Lars Gellner.

LO-juristen Mattias Landgren sätter sitt hopp till EU-parlamentet att huvudentreprenöransvaret blir obligatoriskt för alla branscher och i samtliga led.

– Rådsförslaget är inte bra på något sätt, men vi hoppas väldigt mycket på parlamentet som har en bättre utgångspunkt än medlemsländerna, säger Mattias Landgren som även tror att en eventuell snarkommande tysk socialdemokratisk sysselsättningsminister kan driva frågan i den fackliga riktningen under förhandlingarna.

Enligt Samuel Engblom, chefsjurist på fackförbundet TCO, är kompromissen ”inget revolutionerande” och kommer inte förändra situationen för strejkrätten som i det uppmärksammade Laval-fallet där ett litauiskt byggbolag fick rätt av EU-domstolen som dömde ut svenska fackföreningars blockering av ett skolbygge i Vaxholm.

– Det direktivet kan hjälpa oss med är att komma åt de situationer där man utnyttjar det faktum att det är svårt för medlemsländernas myndigheter och fackföreningar att hålla koll på verksamheten, säger Samuel Engblom.

Sju länder röstade nej till överenskommelsen, de flesta i forna Östeuropa. De menar att reglerna blir för hårda. Även Storbritannien har varit del i den blockerande minoritet som tidigare hindrade en uppgörelse. En lösning kunde nås efter att Polen gett upp sitt motstånd.           

Länder som Belgien och Frankrike ville har hårdare regler för att förhindra vad de ser som social dumpning.

Förhandlingarna mellan medlemsländerna och EU-parlamentet kan inledas redan i nästa vecka.

EU-parlamentets ansvarige för frågan, borgerliga Danuta Jazłowiecka från Polen, välkomnar medlemsländernas ståndpunkt och kallar det ”en god kompromiss”.