Olli Rehn försvarade EU-kommissionens agerande under eurokrisen

Bild: Europaparlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Europeiska ekonomibossar försvarar krishantering

Ekonomikommissionär Olli Rehn och förre centralbankschefen Jean-Claude Trichet försvarade EU:s hantering av skuldkriserna i Sydeuropa och på Irland inför Europaparlaments ekonomiutskott.

Fyra år efter att Grekland fick sitt första krislån har ekonomiutskottet granskat den så kallade trojkan – de tjänstemän från långivartrion EU-kommissionen, Europeiska centralbanken ECB och Internationella valutafonden IMF, som övervakat att Grekland och andra krisländer genomfört de åtstramningsåtgärder som varit villkor för hjälpen.

På tisdagseftermiddagen frågades Jean-Claude Trichet ut av parlamentarikerna. De mest kritiska frågor fick han om de brev som ECB ska ha skickat till regeringarna i Italien och Spanien under sommaren 2011, då räntan på ländernas lån sköt i höjden. Breven krävde reformer, en politisk inblandning som inte anstår en centralbank, enligt ledamöterna.

Det var absolut nödvändigt för ECB att uppmärksamma Italien och Spanien på vilka konsekvenser det kunde få för hela euroområdet om länderna inte snabbt fick ner sina underskott, hävdade Trichet.

– Och erfarenheten visar att [de åtstramningsåtgärder som ECB förespråkade] var effektiva för att få Spanien ur dramatiken utan något fullskaligt IMF-program.

Den förre centralbankschefen nekade till anklagelserna om att han skulle ha kritiserat den irländska regeringens beslut att garantera sina bankers skulder.

Kvällen före hade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn utsatts för samma utfrågning. Där försvarade han kommissionens agerande. Han kritiserade bland annat EU-länderna för att de 2005 nobbat ett kommissionsförslag som skulle ha gett mer revisionsmakt åt EU:s statistikbyrå Eurostat. Ifall reglerna hade funnits på plats hade Greklands regering inte kunnat dölja sin verkliga statsskuld.

Enligt den finske kommissionären hade EU-kommissionen från början förespråkat en ”europeisk solidaritetsmekanism”. Men medlemsländerna valde att i stället ge bilaterala lån till Grekland.

Att det gång på gång visade sig att krislånen till Grekland inte räckte berodde inte på att EU-kommissionens prognoser utan på den politiska turbulensen i Grekland och avsaknad av tillförlitliga data, hävdade Rehn.

De parlamentariker som har undersökt trojkan har i olika intervjuer rapporterat om brister på demokratisk insyn och dialog om den åtstramningspolitiken som var villkor för krislånen.

– Vi säger inte att de pålagda reformerna inte var nödvändiga, men vi kritiserar det sätt på vilket det gjordes, i princip helt utan inblandning av nationella parlament eller arbetsmarknadens parter, sade den tyske vänsterpartistiske EU-parlamentarikern Jürgen Klute till nättidningen EUobserver.

Olli Rehn erkände att trion av internationella långivare tidvis varit splittrad. Till exempel ville EU-kommissionen ha mildare villkor för det cypriotiska krisprogrammet.

EU-parlamentets granskning av trojkans förehavanden kommer att pågå under större delen av plenarveckan i Strasbourg. På onsdag grillas chefen för krislånsfonden ESM Klaus Regling.

På torsdag kommer ledamöterna i ekonomiutskottets trojkadelegation att presentera sin rapport. Det rör sig om ett initiativbetänkande – en åsiktsförklaring som saknar juridisk vikt.