Annons

Tyskland vill ha nytt bindande mål för förnyelsebar energi. Samtidigt är brunkolsanvändningen på den högsta nivån sedan 1990 och landet vill bli kvitt all kärnkraft till 2022.

Tyskland vill ha nytt bindande mål för förnyelsebar energi. Samtidigt är brunkolsanvändningen på den högsta nivån sedan 1990 och landet vill bli kvitt all kärnkraft till 2022.

EU:s fyra stora kräver minskade utsläpp

Inför att kommissionen ska föreslå ett nytt klimatmål kräver de fyra största medlemsländerna en utsläppsminskning på 40 procent. Men miljöorganisationer anser att det inte är tillräckligt. Frågan om förnyelsebar energi delar dessutom medlemsländerna.

I ett gemensamt brev till klimatkommissionär Connie Hedegaard uppmanar miljö- och energiministrar från Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien kommissionen att föreslå utsläppsminskningar på minst 40 procent till 2030, jämfört med 1990-års nivåer.

”Vi uppmanar dig att se till att förslaget om ett energi- och klimatpolitiskt ramverk för 2030 innehåller ett tydligt förslag på ett europeiskt växthusgasmål till 2030 på minst 40 procent inhemsk utsläppsminskning” skriver ministrarna.

Utspelet blåser nytt liv i klimatdebatten som slumrat till under de senaste årens ekonomiska kris.

Från svenskt håll har man ännu ingen färdig ståndpunkt. Det regeringen hittills har sagt är att man vill att EU går längre än en 40-procentig minskning, men att man samtidigt vill kunna räkna in klimatinvesteringar man gör i länder utanför EU i den siffran.

EU-kommissionen har tidigare antytt att man kommer att landa på 40 procent, men det finns inom institutionen stora motsättningar mellan miljö- och industriintressen.

Även det mest ambitiösa klimatmålet räcker inte för att jordens temperatur inte ska öka med mer än två grader, säger Susanna Williams, klimatexpert på EEB – Europas största koalition av miljöorganisationer, till Europaportalen.

– För det krävs att vi minskar utsläppen med omkring 90 procent till 2050. Och då räcker det inte med 40 procent 2030, utan snarare 60 procent.

Det klimatmål som nu diskuteras är en uppföljning av det så kallade 2020-målet som EU-länderna klubbade 2008. Då beslöt man att EU skulle minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020, från 1990-års nivå. Man beslöt också öka andelen förnyelsebar energi till 20 procent – en fördubbling av andelen.

Kommissionens förslag planeras presenteras den 22 januari. Tanken är att EU:s stats- och regeringschefer sedan ska ge sitt välsignande på ett toppmöte i mars. Först därefter kommer kommissionen utarbeta konkreta förslag som Europaparlamentet och ministerrådet kan ta ställning till.

Det är ännu oklart om kommissionsförslaget också kommer att innehålla ett förnyat mål för förnyelsebar energi. Det är en fråga som splittrar länderna. Framför allt Storbritannien och Polen motsätter sig det, medan Tyskland och Frankrike vill förnya målet. Inte heller i denna fråga har Sverige satt ner foten.

Miljöorganisationen EEB anser att ett sådant mål är helt nödvändigt för att skicka en signal till investerare.

– En hel del förnyelsebara energislag är inte färdigutvecklade utan behöver investeringar för att kunna bli konkurrenskraftiga framöver, säger Susanna Williams.