EU:s finansmarknadskommissionär Michel Barnier presenterar det sista av ett trettiotal regler för att strama upp den europeiska banksektorn.

EU:s finansmarknadskommissionär Michel Barnier presenterar det sista av ett trettiotal regler för att strama upp den europeiska banksektorn.

Bild: Europeiska kommissionen

Nya EU-regler ska stoppa bankers spekulation

EU-kommissionen vill hindra storbanker från att ta för stora risker för egen vinnings skull. Men förslaget får kritik för att vara både för omfattande och för urtvättat.

EU:s finansmarknadskommissionär Michel Barnier presenterade på onsdagen det sista av det trettiotal förslag som lagts fram efter att en rad europeiska banker fått krislån för att klara sig. Lagarna ska strama upp och reglera den europeiska finansmarknaden.

– När bankerna går dåligt blir hela ekonomin lidande, sade Michel Barnier och pekade på att hittills har motsvarande 14 biljoner kronor lagt ut av skattebetalarna för att rädda europeiska banker från kollaps. Detta motsvarar 13 procent av EU:s hela bruttonationalprodukt.

Onsdagens tre förslag gäller de runt trettio största bankerna i medlemsländerna, däribland troligen svenska Nordea. De som är ”för stora för att gå omkull, för kostsamma att rädda och för komplexa att avveckla”.

– Vi måste förbjuda den mest riskabla verksamheten och se till att de får en storlek som inte äventyrar hela det finansiella systemet, sade Barnier.

Spekulativ verksamhet som handel med finansiella instrument och råvaror som bara kommer bankerna men inte den verkliga ekonomin till gagn ska förbjudas.

Kommissionen vill dessutom ge tillsynsmyndigheterna i medlemsländerna möjligheten att tvinga banker att dela separera risktagande verksamheter från andra. Det sista förslaget kräver större öppenhet hos bankerna.

Men kommissionens förslag får hård kritik. EU-parlamentet menar att förslaget kommer alltför sent, inget beslut väntas kunna nås innan slutet av 2015, och både Paris och Berlin menar att reglerna går för långt och att de kanske inte är förenliga med deras egen lagstiftning på området. Även banksektorn menar att reglerna är för strama.

Förslagen bygger dels på den så kallade Liikanenrapporten som författats av bland annat den finske centralbankschefen Erkki Liikanen, dels på redan existerande lagstiftning i flera medlemsländer och USA.

I förhållande till rekommendationerna i Liikanenrapporten är dock kommissionen förslag till viss del urvattnade. Bland annat ska inte bankerna automatiskt tvingas att dela upp olika verksamheter utan bara om tillsynsmyndigheterna finner att det måste göras.

Medlemsländerna kan själva besluta om reglerna ska gälla även mindre banker.