Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.

Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.

Bild: EU-kommissionen

Tidigare varningar när EU-länder bryter mot rättsstatliga principer

EU-kommissionen vill skärpa kontrollen över EU-länder som tullar på demokratiska värderingar.

– I dag tar vi fram de verktyg som krävs för att agera och för att skydda våra medborgare från hot mot rättsstaten i vår union, sade justitiekommissionär Viviane Reding på tisdagen när hon, tillsammans med inrikeskommissionär Cecilia Malmström, presenterade ett förslag till nytt ramverk för EU:s rättsliga samarbete.

Redan idag kan ministerrådet, enligt artikel 7 i fördraget, varna eller straffa ett EU-land som kränker unionens gemensamma värden, som demokrati och rättsstaten. Till exempel kan landet fråntas rösträtt i ministerrådet.

Men de här artikel 7-fallen är extremt sällsynta - ”atombomber” enligt Reding. I fjol hamnade Ungern på kollisionskurs med EU, sedan regeringen drivit igenom en rad tillägg i författningen som ansågs strida mot flera EU-lagar och -principer.

Landet kritiserades för bristande pressfrihet och domstolsväsendets oberoende, men straffades aldrig enligt artikel 7.

Förslaget från EU-kommissionen innebär ingen ny makt till EU, utan föreslår att kommissionen gör en mer systematisk granskning i de fall det finns ett lands handlande innebär ett ”systemhot” mot rättsstatens principer.

Ombedd att definiera systemhot tog Reding exemplet med Rumänien, där regeringen försökt avveckla författningsdomstolen, och Ungern som gjort domstolsväsendet mindre oberoende.

Kommissionen ska komma med tidiga varningar när ett land tar snedsteg, komma med konkreta rekommendationer till landet och sedan följa upp.

– I framtiden kommer vi ha ett system som är hugget i sten, som är institutionaliserat Det kommer att göra att vi agerar snabbare, inte tvekar och att det inte ifrågasätts, sade Reding.

Förslaget är en del av EU-kommissionens förslag till ett ny plan för EU:s rättsliga samarbete, som presenterades på tisdagen, och som ersätter det så kallade Stockholmsprogrammet, som stakade ut EU:s strategi på det rättsliga planet från 2009 till 2014.

Kommissionen presenterade också en skiss för hur den vill att unionens arbete inom migrationsfrågor ska se ut fram till 2020. Tonvikten ligger framför allt på att genomföra den beslutade asylpolitiken, inte på ny lagstiftning.