Cecilia Wikström i sitt arbetsrum

Cecilia Wikström i sitt arbetsrum

Bild: Sigrid Melchior

Cecilia Wikström: Jag törs säga F-ordet

Hon förde EU:s asylpaket i hamn. Nu vill hon öppna EU:s gränser för asylsökande och arbetskraftsinvandrare.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till Cecilia Wikström (FP).

De senaste årens arbete i EU-parlamentet har för Cecilia Wikström dominerats av EU:s asyl- och migrationspaket – gemensamma lägstaregler som ska garantera ett likvärdigt flyktingmottagande. Paketet om fem rättsakter har tagit 14 år från ax till limpa.

Wikström var ansvarig EU-parlamentariker för en av de fem lagarna och den liberala gruppens talesperson i alla frågor som rör asyl. Det är hennes viktigaste politiska insats någonsin, säger hon.

– När jag sitter på hemmet en dag kommer jag kunna säga till förhoppningsvis mina barnbarn att av allt jag har gjort är det här det jag är mest tacksam över att jag fick göra.

– Det kommer att innebära att hundratusentals människor, kanske miljoner, får en rättvis och lika bedömning i alla länder, att de inte är ett anonymt nummer i en hög någonstans utan har rätt att få information om hur ärendet fortlöper, en förutsägbarhet som gör att de kan känna trygghet.

I juli i fjol befann sig Cecilia Wikström på en Frontex-båt (Frontex är den EU-byrå som bevakar unionens yttre gränser) i Medelhavet som räddade 20 personer ur vattnet. De hade kommit ”med en leksaksbåt från Marockos norra kust”. En kvinna Wikström talade med hade fotvandrat från Kamerun, vilket tagit tre år. Det blev en ögonöppnare, säger hon.

– Asylpaketet bygger fortfarande på att folk olagligt och i händerna på männisskosmugglare till fruktansvärt höga konstnader och med livet som insats kommer hit och söker asyl. Vi sanktionerar kriminalitet.

På Folkpartiets landsmöte i november i fjol beslöt partiet att driva kravet om att införa ett europeiskt asylvisum, på inrådan av Cecilia Wikström. Folkpartiet vill däremot inte att Sverige ska ge asyl till flyktingar i deras hemländer.

Hur vill du att en europeisk asylpolitik ska se ut?

– Jag vill att människor ska kunna söka asyl vid alla EU:s ambassader och att vi ska upprättar temporära asylkontor där flyktingarna finns. För det första vill jag få med mig andra partier för det, sedan få fram ett lagförslag från kommissionen. Och så vill jag bli rapportör [ansvarig EU-parlamentariker] för det. Och sen vill jag baxa det hela vägen i mål.

Skulle det inte innebära att hela befolkningen i ett land som Syrien skulle kunna söka och få asyl till EU?

– Jo, men om de sprids ut över hela EU är det möjligt. Idag är det 10 länder som tar emot 90 procent av de asylsökande. 18 länder gör ingenting.

En fördelning av flyktingmottagandet mellan EU-länder är alltså en grundförutsättning för det asylsystem som Wikström förordar. Det är också något som flera svenska EU-ledamöter, från både höger och vänster, förordar – även de som säger sig inte vilja ge mer makt till EU.

Wikström vill också hitta fler lagliga vägar för arbetskraftsinvandrare, gästarbetare, forskare och studenter att komma till EU – men det framför allt för EU:s skull.

– Om utvecklingen håller i sig kommer det 2060 gå två arbetande på en pensionär. Det här är jättesvårt att prata om idag eftersom det samtidigt är hög arbetslöshet i många länder. Men vi ser redan toppen på isberget och det är Tyskland som redan nu behöver fem miljoner arbetskraftsinvandrare bara för att upprätthålla sin välfärd.

Din politik skulle innebära större invandring till Europa. Samtidigt går invandringskritiska partier framåt. Hur ser du på möjligheterna att få igenom detta?

– De säger att de ska bilda en partigrupp nu, med Sverigedemokraterna, [Nationella Frontens] Le Pen, Vlaams Belang och det ena med det andra. Men jag tror inte att de klarar det. De har bara det nationella landets egenintresse. De vill ju inte hitta gemensamma lösningar för de ser inte de gemensama problem.

Det går bra för Wikström nu. I Europaportalens granskning över hur aktiva de svenska EU-parlamentarikerna varit märker hon ut sig. I utskottet för rättsliga frågor är hon partigruppens gruppledare och i människorättsutskottet har hon hållit i en rad stora lagförslag, bland annat delar av asylpaketet. Wikström kommer att satsa på samma utskott om hon blir omvald, säger hon.

Vid sidan av asylpaketet är hon nöjdast med att alla EU-länder utom Italien och Spanien fått ett gemensamt patent, en lag som hon var skuggrapportör för.

– Tänk att efter 37 år fick vi till ett EU-patent med vidhängande domstol. Tidigare har man kunnat anföra patentintrång i olika domstolar i olika länder och det har blivit olika domslut. Nu blir det ett domslut med verkningsområde i alla 25 länder som deltar, säger hon.

Den liberala Alde-gruppen, där Folkpartiet och Centerpartiet sitter, är den mest federalistiska partigruppen i EU-parlamentet. Och Cecilia Wikström anses vara den mest federalistiska av de svenska EU-ledamöterna.

– Jag trycker inte att federalism är något fult, jag törs säga f-ordet. Jag tror inte att det blir ordning och reda förrän vi har genomfört federalism fullt ut. Hela den ekonomiska krisen har visat det. Men det innebär inte att man skjuter makt uppåt utan att man fattar beslut där de bäst beslutas, antingen nära medborgarna eller gemensamt på EU-nivå.

Finns det något som du tycker att EU borde ha makt över som EU inte har i dag?

– Utrikes- och säkerhetspolitiken tycker jag ska skötas på EU-nivå. Inte minst utvecklingen i Ukraina visar att det är bra om vi är samordnade. Vi behöver ha en utrikesminister, fler EU-ambassader och dra tillbaka de bilaterala ambassaderna. Vi ska tala med en röst i världen.

Hon anser att dagens ledare i de 28 länderna saknar visioner för vart EU-samarbetet ska leda och att brittiske David Cameron vill plocka russinen ur EU-kakan genom att kräva en omförhandling av EU-medlemskapet.

– Efter att Cameron börjat fortsatte de andra. Nu tävlar premiärminstrarna om vem som är mest EU-kritisk utan att säga att de är det.