Carl-Oskar Bohlin (M) anser att EU har blivit för mycket av en bidragsförmedlare.

Carl-Oskar Bohlin (M) anser att EU har blivit för mycket av en bidragsförmedlare.

Bild: David Gustavsson

M-kandidat: EU ska främst riva handelshinder

Carl-Oskar Bohlin anser att EU blivit för mäktigt. Han vill återföra makt från Bryssel till Sverige och att unionen främst ska fokusera på att riva handelshinder för att stärka Europas konkurrenskraft.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till moderaten Carl-Oskar Bohlin.

Vi ses på riksdagens kafé. Carl-Oskar Bohlins pressekreterare är också med under intervjun. Bohlin är 28 år och moderaternas yngsta toppkandidat och säger att han kandiderar i EU-valet för att unionen behöver en stark röst för fler jobb och ökad konkurrenskraft.

– Jag är i grunden en stor vän av Europatanken och anhängare av idén om att Europa ska samarbeta och stå upp för mänskliga rättigheter, fred och demokrati. Det är varor och inte pansarvagnar som ska korsa Europas landgränser. Det är en enormt viktig princip om man ser till historien, säger Borlängebon Carl-Oskar Bohlin på dalmål.

På frågan om han själv ser sig som europé svarar Bohlin att han främst är dalmas, i andra hand svensk och i tredje hand europé.

– Det är viktigt att aldrig glömma sitt ursprung. Jag har vuxit upp i ett brukssamhälle som är väldigt exportberoende, vilket har präglat mig och är en stor del av min karaktär och person. Jag kommer alltid i första hand vara mas och fortsätta att bo i Borlänge.

Bohlin är ingen EU-motståndare men anser att dagens union är för mycket av en bidragsförmedlare. Unionen bör istället återgå till att i huvudsak vara ett mellanstatligt samarbete som syftar till att riva handelshinder. Makt måste alltså återföras från Bryssel till Sverige. Men då måste EU:s fördrag omförhandlas och det kan EU-parlamentet inte påverka. Maktbalansen kan endast ändras om alla EU-länder enas om det.

– Jag har varit politiskt aktiv sedan 14-15 års ålder och min erfarenhet är att politiska beslut blir dåliga om de fattas för långt i från de som berörs av dem, eftersom det medför att besluten präglas av stor oförståelse för lokala förutsättningar.

Carl-Oskar Bohlin är särskilt engagerad i rovdjurspolitiken och i synnerhet i vargfrågan som EU inte ska lägga sig i.

– Vi ska ha varg, men vargstammen ska vara välavvägd. Jag bor i ett län som uppbär 70-80 procent av vargstammen. Det handlar om biologisk mångfald kontra möjligheterna att kunna bo i hela Sverige utan få sina livsförutsättningar omskurna. Man får inte respekt för besluten genom att miljöpartister lobbar på [EU]-kommissionen att man ska dra Sveriges rovdjurspolitik inför rätta. Det medför en överhängande risk för att folk tar lagen i egna händer.

Bohlin har läst juridik och är ersättare i riksdagens justitieutskottet och talar gärna om rättsliga frågor. Han är positiv till EU:s polisbyrå Europol eftersom den fria rörligheten även medför landsöverskridande brottslighet. Däremot vill han inte se någon gemensam europeisk åklagarmyndighet som EU-kommissionen föreslog i juli 2013. Förslaget föll dock i ministerrådet där EU-länderna inte kom överens.

– Det är oerhört bekymmersamt att kommissionen lägger sådana förslag. Risken är att det blir något slags hopkok av alla Europas rättstraditioner som ingen kommer att känna igen sig i. Det är också väldigt viktigt att medlemsländerna äger rätten till sin egen rättskedja. Bryts den eroderar det, det nationella självbestämmandet. Våra rättsinstanser är bra för att de fungerar i Sverige och för att de är ett utflöde av vårt allmänna rättsmedvetande, säger Carl-Oskar Bohlin.

Hans främsta hjärtefråga är att skapa fler jobb i EU genom ökad tillväxt och export.

– Hälften av Sveriges BNP kommer från exporten. Därför är det otroligt viktigt att vi har ett ekonomiskt starkt EU-samarbete som syftar till att öka konkurrensen och stärka våra exportmarknader.

Enligt Bohlin skapas arbetstillfällen genom finansiell stabilitet och respekt för EU:s finansiella regler.

– Det kan inte vara så att flera länder förbiser den tillväxt- och stabilitetspakt som EU skapat och som innebär att man anslutit sig till att inte ha större budgetunderskott än tre procent och inte högre statsskuld än 60 procent av BNP. Det är fundamentalt för att öka tilltron till den europeiska ekonomin. Vi behöver också ställa högre finansiella krav på de europeiska bankerna.

EU:s bankunion som nu är på plats syftar till att just stabilisera EU:s ekonomi. Men Bohlin anser att den ställer för låga kapitaltäckningskrav på bankerna och att Sverige därför fortsatt ska stå utanför bankunionen.

–  Vi måste exportera vår kravprofil till resten av Europa. Vi har en tillsynsmekanism som fungerar bra i Sverige men vi vet inte vad vi får om vi lämnar ifrån oss den tillsynen till ECB. [Europeiska centralbanken]

Hans andra hjärtefråga är att riva fler handelshinder på den inre marknaden. Han lyfter fram telemarknadspaketet som ett bra exempel på det och som ett viktigt steg mot en mer enhetlig inre marknad för teleoperatörer.

– Alla typer av särregleringar som inte är motiverade ska tas bort. Varje gång företag expanderar till en ny marknad finns det ofta ytterligare ett nationellt regelverk att penetrera. Och tillämpningen av regelverken ser väldigt olika ut i de olika EU-länderna. Den inre marknaden är inte fri i egentlig mening bara för att vi avskaffat tullar, när varje medlemsland har egna regelverk och en stor byråkratisk process att ta sig igenom.

Bohlin har ingen tidigare EU-erfarenhet och säger att han nu försöker sätta sig in i hur EU-parlamentet fungerar.

– Men i grunden är det ju inte kunskaper om hur man bokar en möteslokal som definierar en god EU-parlamentariker. Just nu åker jag runt och försöker vinna förtroende för Moderaterna och ägnar inte tid åt att detaljstudera hur Europaparlamentet fungerar för det räknar jag med att jag lär mig om jag kommer in.

Han ser en väg till framgång i Bryssel: Hårt jobb.

– Jag är inte rädd för att kavla upp ärmarna. Det finns inga genvägar. Jag tror också att jag är hygglig på att hantera människor och jag förstår betydelsen av en god kompromiss. 

Bohlin tror att han får mer inflytande över lagstiftningsarbetet som EU-parlamentariker än som riksdagledamot.

–I Europaparlamentet finns inga givna majoriteter för förslag som kommer från EU-kommissionen och där har man ju ett betydande inflytande som enskild parlamentariker.

Hur ser du på utskotts- och plenumnärvaro?

– Jag lägger redan 70-80 timmar på rikdagsuppdraget i veckan, eftersom jag vill förändra samhället. Sedan kan jag inte i detalj säga hur viktig utskottsnärvaron är i relation till något eftersom jag inte känner till Europaparlamentets arbetsordning. Men vad gäller riksdagen kan man säga att sitter man i kammaren hela dagarna får man inget gjort. Det handlar att prioritera det som ger störst utdelning.