Tyska staten stödjer biogassatsningar. Jag tänker mig ett framtida EU som ett Tyskland i kubik, säger Aleksander Gabelic (S).

Tyska staten stödjer biogassatsningar. Jag tänker mig ett framtida EU som ett Tyskland i kubik, säger Aleksander Gabelic (S).

Bild: David Gustavsson

Han vill rädda klimatet

Aleksander Gabelic tror på EU som freds- och frihandelsprojekt. Han vill också se stora satsningar på biogas för att rädda klimatet.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till socialdemokraten Aleksander Gabelic.

Vi ses på ett stimmigt kafé ett stenkast från Stockholms central. Aleksander Gabelic (S) ska efter intervjun sätta sig på ett tåg hem till Linköping. Han är en intensiv person, pratar snabbt på skånska och sitter framåtlutad över bordet för att jag inte ska missa något han säger.

Gabelic satt tidigare i riksdagen, men är i dag ordförande i FN-förbundet och S-ledamot i Linköpings kommunfullmäktige. Han ställer upp i EU-valet för att han ser unionen som ett fredsprojekt och för att han tror på den fria rörligheten och på frihandel. På frågan om han ser sig om europé svarar han genast ja och säger att hans europeiska identitet är starkt kopplat till hans bakgrund.

– Min pappa kom som flykting från forna Jugoslavien. Jag bär hans berättelse om hur han flydde över de slovenska bergen. När han kom till Österrike och hörde kyrkklockorna visste han att han var i det fria Europa. Den historien är en del av mitt engagemang för ett fritt och demokratiskt Europa. Jag ser Sverige som en del i en europeisk helhet som inkluderar människor över nationsgränserna och tror att frihandel ger jobb och sammanför människor, säger han med inlevelse.

Kopplat till det vill han som EU-parlamentariker motverka fördomar mot andra länder i unionen.

– Jag hörde i dag att det finns 500 svenska studenter som läser medicin i Rumänien. Jag undrar hur många svenskar som vet det. Troligen inte så många. Vi måste jobba med fördomar och även tala om att EU är en naturlig del av Sverige.

Gabelic anser att han kan tillföra EU-parlamentet mycket genom sin bakgrund i FN-förbundet och erfarenhet från både lokal- och riksdagspolitik.

– Jag har med mig olika [politiska] nivåer och ser hur det lokala, nationella och internationella hänger ihop. Jag tror att jag med mitt breddade perspektiv kan tillföra något som många andra inte kan.

Blir han invald vill han arbeta för att EU:s jordbrukssubventioner till markägare omfördelas till riktade miljöåtgärder.

– [De markägande] bönderna kan spela en viktig roll i utvecklandet av förnyelsebar energi. Men omkring 300 miljarder [kronor] i jordbruksstöd på sju år är en enorm summa pengar som ibland går till helt fel saker, som till att anlägga golfbanor, p-platser och gräsmattor. Även om det är extremfall så finns det anledning att se över vad EU:s gårdsstöd [som går till markägare] används till.

EU:s jordbrukspolitik och budgetprioriteringar är fastslagna för 2014-2020. Några stora omförhandlingar på detta område är därför inte att vänta kommande mandatperiod. Däremot ska EU-parlamentet och ministerrådet enas om EU:s klimat- och energipaket, vilket kommer att påverka jordbruks- och industripolitiken.

Gabelic betonar vikten av att unionen minskar koldioxidutsläppen med 40 procent till 2030, vilket EU-kommissionen föreslår. Hans recept för att nå dit är bland annat EU-stöd till omfattande biogassatsningar.

– Tyska staten går in och stödjer biogassatsningar med subventioner. Jag tänker mig ett framtida EU som ett Tyskland i kubik. Jag ser också gärna att man stimulerar forskning på vågenergi och att man satsar mer på vindkraftsparker, säger han och tillägger att det är frågor han vill driva i EU-parlamentets miljöutskott.

Men han kan även tänka sig att sitta i utskottet för internationell handel för att kunna påverka det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA och se till att det tar hänsyn till arbetsrättsliga principer.

– Kollektivavtalen har fungerat ganska bra i Sverige och jag tycker inte att vi ska konkurrera med dumpade löner. EU ska upprätthålla en arbetsrättslig nivå som skyddar arbetstagarna.

Hur ser du på närvaro i EU-parlamentets utskott och vid omröstningar i plenum?

– Det är svårt att hitta en ledamot som är med på alla möten men man bör ha som ambition att man ska vara med på så många som möjligt. Men ibland måste man träffa väljarna i Sverige och om man sitter i till exempel miljöutskottet och det är en stor miljökonferens här hemma är det klart att det är viktigt att man är med på den.

Han har ingen direkt Brysselerfarenhet men har i FN indirekt berört EU-frågor och insett att unionen spelar en viktig roll för fredsarbete, mänskliga rättigheter, miljö- och handelsfrågor, vilket tilltalar honom.

Vad tror du blir största skillnaden i ditt liv om du blir invald?

– Resorna blir en utmaning. Sedan får jag ju fler ansvarsområden som EU-parlamentariker. Det finns 28 medlemsländer men bara 20 svenska ledamöter i Europaparlamentet. Allt är större och svårare.

Om han inte kommer in i EU-parlamentet fortsätter han som ordförande i FN-förbundet och kommunpolitiker i Linköping.

– Det är en stor ära och möjlighet att stå på plats sex. Men oavsett hur det går ser jag det som en fantastisk möjlighet att bli kunnigare på EU-frågorna.