Jens Nilsson (S)

Jens Nilsson (S)

Bild: Sigrid Melchior

Jens Nilsson: EU påminner om kommunalpolitik

Kommunalpolitiken och jobbet i EU-parlamentet är egentligen ganska lika. Det säger socialdemokraten och jämtlänningen Jens Nilsson, som kandiderar till en andra mandatperiod.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till Jens Nilsson.

Signaturen ”Röstberättigad men luttrad” undrar i Östersunds-Posten om det egentligen spelar någon roll vilka politiker som sitter i EU-parlamentet och avslutar insändaren: ”Vad har Jens Nilsson gjort för skillnad för oss i Jämtland?”.

Den frågan tar jag med till Jens Nilssons rum på sjätte våningen i EU-parlamentet i Bryssel.

– Jag pratar väldigt mycket om regionalpolitiken och försöker säkra inflytandet för den regionala och lokala nivån i EU. Där har vi nått framgångar, svarar han.

En uppförandekod som Jens Nilsson har arbetat med att få på plats ska garantera ”partnerskapsprincipen”, det vill säga att kommuner, regioner, EU-länderna själva och EU-kommissionen lyssnar på varandra och drar åt samma håll när miljarderna ur EU:s regionalstöd ska fördelas.

– Att koppla EU-politiken till det lokala är väldigt viktigt för tillväxtpolitiken. I Luleå har de en strategi för sin tilläxt, de vet vilka frågor de ska satsa på och då ska de också få bestämma över hur pengarna ska användas, säger Jens Nilsson.

Jens Nilsson blev EU-parlamentariker 2011, när Sverige tilldelades två extra mandat. Dessförinnan har han varit kommunalråd i Östersund i 15 år.

EU-politiken påminner ganska mycket om kommunalpolitiken, tycker Nilsson, i det pragmatiska sökandet efter majoriteter, andra än riksdagens fasta uppdelning i oppositions- och regeringspartier.

– Alliansen mellan Socialdemokraterna, de gröna och de liberala i EU-parlamentet var starkare än jag trodde. För att stå emot den stora [konservativa-kristdemokratiska] EPP-gruppen måste man gå ihop. I sociala frågor och människorättsfrågor är den alliansen ganska stark, säger han.

I dag finns det större möjligheter än tidigare för länderna att behålla sin särart inom EU genom att skräddarsy EU-direktiv så att de passar just dem, säger Jens Nilsson. EU-kommissionen är tidigt ute och samlar in ländernas olika önskemål när den utformar lagförslag.

– Men jag är orolig för en sak. Man behöver hela tiden någon att skylla på. I stället borde man acceptera majoritetsbeslut och jobba för att det ska bli så bra som möjligt, säger han.

På väggen ovanför soffan i Jens Nilssons kontor hänger en handskriven lapp: ”Ta åt er äran av lyckade och populära beslut! Skyll misslyckanden på EU!”. Man föreställer sig att Nilsson då och då kontemplerar över dessa sakernas tillstånd från sin soffa.

Svenska regeringen och myndigheter skyller ofta ifrån sig på EU, anser Jens Nilsson. Det gjorde också kommunjuristerna i Östersund när Jens Nilsson var kommunalråd och ville upphandla skolmat från lokala producenter. Då fick han höra att det inte var tillåtet enligt EU-regler.

– Juristerna har sagt att lägsta pris gäller, att EU har sagt det. Men i Italien och Danmark kan man ställa de här kraven, alltså kan det inte vara EU-direktivets fel. I en del länder har man till exempel en generell upphandlingslag och sedan en särskild lag för upphandling av välfärdstjänster. Det tycker jag att vi borde ha i Sverige också.

EU-parlamentet klubbade i januari i år ändrade regler för offentlig upphandling, där fler hänsyn än lägsta pris får tas vid offentlig upphandling. Bland annat har respekten för den arbetsrättsliga lagstiftningen och svenska kollektivavtal stärkts väsentligt.

– Upphandlingsdirektivet var något jag tidigt bestämde mig för att jag skulle se till att det blir bättre än det varit, eftersom det påverkar den lokala nivån enormt mycket, säger Nilsson.

Han tycker att direktivet blev tydligare än tidigare och att det nu är viktigt att se till att det inte slarvas bort när reglerna ska genomföras i svensk lagstiftning.

Jens Nilsson tassar runt i sitt rum i bara strumplästen. Han är klädd i svart t-shirt och knallröda hängslen och bär viss likhet med tv-spelsfiguren Super Mario. Han råkade bära hängslen dagen då han träffade sin fru för första gången. 35 år senare är både hustrun och hängslena kvar.

Blir han omvald vill han fortsätta arbetet i regionalutskottet, kanske även transportutskottet, säger han. Som tidigare kommunalråd känner han att det är inom regionalpolitiken som han har mest att bidra.

Jens Nilsson tror att valdeltagandet kommer att öka i årets EU-val och ger tre förklaringar till det: För det första har Lissabonfördraget gett EU-parlamentet ett rejält maktlyft, vilket gör valet viktigare. För det andra går högerextrema partier framåt i mätningarna vilket ”ger folk ont i magen”.

Och för det tredje tror han att den krispolitik som EU-ländernas högerregeringar drivit, med nedskärningar och ökad arbetslöshet som följd, kommer att öka intresset för EU-valet bland folk.

Mycket av nedskärningarna har handlat om att efterleva EU-regler om budgetunderskott. Hade inte S-regeringar gjort samma sak?

– Det är en sak som skiljer väsentligt. Ta vår kris på 90-talet till exempel. Då var jag kommunalråd och vi hade underskott i vår budget under tre år eftersom vi var med och betalade krisen. Men vi satsade också framåt, vi gjorde till exempel en enorm satning på vuxenutbildning. Man måste göra båda sakerna samtidigt. Trojkan som farit runt i Europa har bara sagt en sak: skär ner, skär ner, skär ner. Vad finns det för hopp?