– När 60 procent av den kommunala dagordningen direkt är kopplad till EU-beslut har det gått för långt, säger Ebba Busch Thor (KD).

– När 60 procent av den kommunala dagordningen direkt är kopplad till EU-beslut har det gått för långt, säger Ebba Busch Thor (KD).

Bild: David Gustavsson

Människor har rätt till självbestämmande

Ebba Busch Thor vill ta tillbaka makten från Bryssel till Sverige. Hon anser att politiska beslut ska fattas så nära människor som möjligt.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till kristdemokraten Ebba Busch Thor.

Europaportalen träffar Ebba Busch Thor (KD) på riksdagens kafé. Hon är i dag kommunalråd i Uppsala och står på andra plats på Kristdemokraternas valsedel i EU-valet. Hon säger att hon kandiderar för att hon värnar människans rätt till självbestämmande.

– När 60 procent av den kommunala dagordningen direkt är kopplad till EU-beslut har det gått för långt. Jag vill flytta tillbaka makten från Bryssel till medborgarna här i Sverige. Det är mitt huvudbudskap, säger Ebba Busch Thor som uttrycker sig bestämt, koncist och slagkraftigt.

Hon anser att beslut ska fattas så nära de människor som påverkas av dem som möjligt. Hon vänder sig därför starkt emot att EU-parlamentet har röstat för förlängd föräldraledighet och inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Dessa beslut har dock fastnat hos ministerrådet. Hon är också kritisk till EU:s regional- och strukturstöd.

– Det är absurt att EU har beslutanderätt över exempelvis investeringsstöd till fotbollsmål i Knivsta. Stöden kräver dessutom dyr byråkrati och når inte heller alltid de som mest behöver dem.

Trots att hon vill minska EU:s makt anser hon att unionen ska få lägga sig i frågor som rör fri rörlighet, frihandel samt bidra till en ansvarsfull ekonomisk och social politik. Hon lyfter fram det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA som ett exempel på när unionen ägnar sig åt rätt saker. Unionen ska också agera vakthund och ges rätt att strypa sitt stöd till medlemsländer som inte sköter sin ekonomi eller som inte tar ansvar för sina minoritetsgrupper, till exempel romer.

– EU måste våga gå på länder som Bulgarien och Rumänien som inte klarar av att ta ansvar för sina mest ekonomiskt utsatta medborgarna som kommer och tigger i Sverige, säger hon.

Ytterligare en hjärtefråga är att tillföra Europol [EU:s polisbyrå] mer resurser så att myndigheten bättre kan motverka människohandel.

– Vi måste ta krafttag mot människohandeln. 40 procent av EU:s totala budget går i mångt och mycket till rika franska bönder. Det är anmärkningsvärt att vi säger oss vilja stå upp för mänskliga rättigheter när bara 1 procent av budgeten används till arbetet mot människohandeln. Det kommer behövas ett uthålligt och medvetet arbete för att lyckas reformera budgeten för framtiden, säger hon, [Frankrike får drygt 17 procent av EU:s jordbruksstöd, reds. anm.].

Om det var EU-val i dag skulle Kristdemokraterna få 2,3 procent av rösterna och därmed inte några mandat i EU-parlamentet, enligt en färsk opinionsundersökning. Men Busch Thor är inte oroad.

– Valrörelsen har knappt börjat och en undersökning visar att 20 procent av svenskarna kan tänka sig att kryssa vårt förstanamn Lars Adaktusson. Jag har även rest runt mycket i Sverige för att få våra sympatisörer att rösta även i EU-valet och väckt liv i lokala EU-frågor i lokalmedier.

Hur ser du på plenum- och utskottsnärvaro i EU-parlamentet?

– Hög närvaro är en förutsättning för att kunna påverka besluten. Vi har inte EU-parlamentariker med höga arvoden för att de ska vara där och inte göra sina grunduppgifter, nämligen att rösta och göra sin röst hörd när besluten ska tas.

Hon tror att hon kan bli en framgångsrik i Bryssel eftersom hon är driven, målmedveten och kompromissvillig. Hon bedömer också att hon är ganska insatt i EU-arbetet. 2007-2008 var hon politisk rådgivare i Bryssel åt Lars Wohlin (KD) som då var EU-parlamentariker.

– Jag behöver inte ägna ett halvår åt att sätta mig in i all formalia från grunden. Utmaningen blir att få koll på vilka bundsförvantar som kan bli aktuella i specifika frågor. Arbetet i Bryssel handlar mycket om nätverksbyggande, säger hon.

Hennes ambition är att vara en synlig EU-parlamentariker även i Sverige. Hon har bland annat tänkt att starta en Youtube-kanal där hon berättar vilka beslut som är på gång i Bryssel.

Känner du dig som en europé?

– Om du frågar mig om jag känner mig som en glad och pigg europé när jag står och borstar tänderna på morgnarna så är svaret nej. Däremot känner jag stor samhörighet med resten av Europa men jag är i första hand svensk.

Om hon inte blir invald väntar en valrörelse i Uppsala där hon står som förstanamn i kommunalvalet.

– Det skulle såklart vara en besvikelse att inte komma in för jag tror att jag kan göra skillnad i Europaparlamentet.