EU-parlamentets internationella handelsutskott följer noga frihandelsavtalet mellan EU och USA. Arkivbild.

Bild: Europaparlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-kandidater träter om amerikanskt frihandelsavtal

Europaportalen har tagit pulsen på hur toppkandidaterna ställer sig till det stora frihandelsavtalet mellan EU och USA som nästa EU-parlament har att ta rösta om.

I måndags hölls den femte förhandlingsrundan om ett frihandelsavtal – som kommer att bli det största i världen – mellan EU och USA. Besked om att förhandlingarna kunde inledas kom i februari i fjol då den amerikanske presidenten Barack Obama gav klartecken.

EU-kommissionen, som förhandlar å medlemsländernas vägnar, tog emot beskedet med stora leenden – avtalat beräknas ge en välbehövlig injektion i den europeiska ekonomin på motsvarande 1000 miljarder kronor årligen.

Ännu beräknas det ta ett par år kvar innan man förhandlat klart men för många EU-parlamentariker och kandidater är frihandelsavtalet det största som kommer att ske under nästa mandatperiod. EU-parlamentet har nämligen vetorätt.

– Det är en av de viktigaste sakerna vi kan göra. Det är världens två viktigaste ekonomier, ju närmre de samarbetar desto mer lyfter de inte bara varandra utan också världsekonomin i sin helhet, säger Moderaterna toppnamn i EU-valet Gunnar Hökmark.

De flesta svenska EU-kandidater är försiktigt positiva till att få ett avtal på plats. Andra ser frågan som lika viktig, men av helt andra skäl. Mest kritiskt är Vänsterpartiet vars toppkandidat Malin Björk menar att avtalet hotar demokratiska värden.

Hon är främst oroad för den klausul som tros ingå i avtalet och som ska skydda investerare i en skiljedomstol.

– Det innebär rent konkret att [storföretag] skulle kunna stämma Sverige om vi avskaffar vinster i välfärden, säger Malin Björk och hänvisar till ett fall där ett nederländskt företag stämde den slovakiska staten för att den åternationaliserat sjukvården. Företaget vann och fick motsvarande 200 miljoner kronor i böter.

– Det rör sig så mycket om vilken typ av demokrati vi vill ha, vilken typ av framtid vi vill leva i, både miljö, arbetsrätt, konsumenträtt och så vidare. Det sätter ju saker och ting på sin spets, säger Malin Björk som får stöd av Miljöpartiets andranamn Peter Erikson.

– Jag är för frihandel men tycker inte om upplägget så länge en konfliktlösningsmetod där företag ska kunna stämma medlemsstater ingår. Jag tycker man ska använda nationella system för domstolar, säger Peter Eriksson.

Men Joel Dahlquist, som forskar om investerings- och handelsrätt vid Uppsala universitet, säger att klausulen är vanlig i internationella handelsavtal och att det är ett sätt för båda parter – stat och investerare – att komma överens om hur tvister ska lösas.

– Många affärspartner och stater tycker att det är bra för det är ett skräddarsytt system [för att lösa tvister]. Parterna får själva sätta ramarna för hur processen ska gå till. Om en sådan tvist skulle hamna i en domstol skulle den låsa upp den i flera år och dessutom röra folkrättsliga frågor som man inte är så bra på att hantera i domstol, säger Joel Dahlquist.

Han pekar på att Sverige redan är bundet till över 60 handelsavtal med andra länder där sådana investeringsskydd ingår. Sverige har aldrig blivit stämt men svenska företag har vunnit mot andra länder i tvister. Dahlquist tror inte heller att investerarskyddet i avtalet mellan USA och EU kommer att innebära en större risk att den svenska staten stäms av amerikanska företag.

– Som jag sett hittills kommer inget betydande att läggas till i relation till hur de redan befintliga avtalen ser ut. Den stora skillnaden kommer att bli att detta blir ett mycket längre avtal eftersom man i detalj mycket tydligare kommer att sätta gränserna, säger Joel Dahlquist.

Även den tyska och franska regeringen kritiserar investerarskyddet. Den myckna kritiken fick kommissionen att skjuta upp förhandlingarna med USA om den delen i avtalet i sex månader. Under den tiden har medborgare och intressenter möjlighet att ge sin syn på saken i ett så kallat samråd.

Förhandlingarna får även kritik för att föras bakom lyckta dörrar, med dålig insyn för allmänheten men även för EU-parlamentarikerna. I juli 2012 röstade EU-parlamentet för första gången ned ett internationellt handelsavtal, Acta, efter kritik mot både innehållet och hemlighetsmakeriet.

– [Handelsavtalet] är Acta på syra plus moms. Exakt samma hemlighetsmakeri. [Kommissionens förhandlare] visar ju dokumenten för motparten i USA, men medborgare får inte se, säger piratpartisten Christian Engström .

Men EU-kommissionen menar att det är de mest transparenta förhandlingarna hittills och får medhåll av Joel Dahlquist.

Annons

– I jämförelse med liknande avtal är det här nog en ganska öppen process. Det verkar vara mer transparent än de flesta andra tidigare förhandlingar.

Även Christofer Fjellner (M) som arbetat mycket med handelsfrågor under sina tio år i EU-parlamentet menar att insynen är god.

– Vi har bättre koll än de flesta tror. Vi har övervakningsgrupper där vi träffar förhandlarna. Vi är i USA för att höra själv vilka deras viktiga frågor är, så att man inte bara får höra förhandlingsläget från kommissionen, säger Christofer Fjellner som samtigt är orolig för hur parlamentet ska ställa sig i frågan.

– Eftersom EU-parlamentet är väldigt protektionistiskt var jag rädd att man skulle sätta stopp för EU:s frihandelsambitioner. Jag ser tecken, jag tycker att det håller på att bli värre.

Förhandlingarna handlar inte så mycket om att ta bort tullar utan att hitta gemensamma standarder så att amerikanska och europeiska företag kan göra affärer på motsatt sida Atlanten.

– Det pågår en kamp i världen om standardisering. Vi har vårt, USA har sitt och Asien sitt. Där har vi från svensk industri jättemycket att tjäna på. Frågan är vem som sätter sättet, säger Centerpartiets Kent Johansson.

Flera EU-kandidater och miljöorganisationer menar även att de strikta europeiska reglerna för exempelvis genmanipulerade grödor riskerar att luckras upp när EU och USA ska enas om gemensamma standarder.

– Om vi vill ta bort tullarna mellan USA och EU så har vi ingenting emot det över huvud taget. Men om man menar att man ska ta bort alla icke-tariffera handelshinder, det vill säga olika miljöregler och sociala regler, då blir det väldigt krångligt på en gång. Där är vi väldigt skeptiska, särskilt på jordbruksområdet, säger Miljöpartiets toppnamn Isabella Lövin.

Redan innan förhandlingarna kom igång i fjol kantades frågan av hinder. Exempelvis krävde Frankrike att få med ett ”kulturellt” undantag” i avtalet. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kallade utspelet för en reaktionär antiglobaliseringsagenda.

Även den övervakningsskandal där amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA anklagades för att ha spionerat på europeiska medborgare såg ett tag ut att sätta käppar i hjulet för avtalet.

Socialdemokraternas Anna Hedh ser med viss oro på att förhandla med USA.

– Jag trött på att [amerikanerna] tycker att allt ska vara på deras premisser. Det har jag upplevt under den här mandatperioden när vi har jobbat med PNR och Swift, säger Anna Hedh och syftar på två avtal med USA om utlämning av passageraruppgifter och banktransaktioner.

Socialdemokraternas toppkandidat Marita Ulvskog menar att EU och USA är jämnstarka förhandlare och att avtalet blir vad man gör det till.

– Antingen går man in i det och säger att det bara kommer bli skit: de kommer försöka lura oss och det kommer bli jättedåligt. Eller säga: okej, nu har vi världens största ekonomier, EU och USA, båda är väldigt angelägna om avtalet, eftersom båda tror att vi kan tjäna på det.

Marit Paulsen, Folkpartiets EU-veteran och etta på deras valsedel menar att förhandlingarna kommer att blir ”våldsamma” och ”djävligt problematiska”.

– [Amerikanerna] är nästan precis lika rädda som vi. Kompromissen kommer att ligga någonstans där vi ylar och skriker och där amerikanarna ylar och skriker, säger Marit Paulsen som tillade att rädslan finns på båda sidor av Atlanten.

– Vi är rädda för klorkycklingar och hormonkött. Amerikanarna är skiträdda för våra galna kor, vårt nötkött, hysteriskt rädda för våra opastöriserade ostar, säger Paulsen.

När Europaportalen tidigare i vår lät opinionsinstitutet Sifo fråga svenskarna om deras inställning till avtalet svarade tre av fem att de är positiva, medan en av fem var emot.