EU-skeptisk storskräll i valet

Högergruppen EPP är fortsatt störst i EU-parlamentet följt av socialdemokratiska S&D.

Konservativa och kristdemokratiska EPP är med 28 procent av rösterna fortsatt den största partigruppen i EU-parlamentet. Det visar preliminära beräkningar efter att EU-medborgare i 28 länder röstat.

 

Med 25 procent av rösterna behåller Socialdemokratiska S&D sin position som näst största partigrupp följd av liberala Alde som fick närmare nio procent och de Gröna med knappt sju procent. EU-skeptiska högergruppen ECR, som domineras av brittiska Tories och vänsterpartistiska GUE får vardera omkring sex procent.

 

EPP, S&D och Alde backar jämfört med 2009, till förmån för partier på ytterkanterna. I EU-parlamentet, där de flesta beslut tas i stora koalitioner mellan dessa tre partigrupper, tros storkoalitionerna bli vanligare för att undvika att ge ytterpartierna inflytande.

 

Göran von Sydow, forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier, säger att lagstiftningsarbetet kan bli långsammare när de stora partierna måste kompromissa mer och att lagarna kan bli mer urvattnade. Det blir även svårare att bilda majoriteter för frågor där de dominerande höger- och vänsterblocken i parlamentet inte är överens, till exempel sociala frågor, det planerade frihandelsavtalet med USA och klimatmålen.

 

– I de frågor som de har svårare att enas kring över blockgränserna kanske de söker samarbete utåt flankerna istället, säger Göran von Sydow.

 

I flera länder backar de dominerande politiska partierna jämfört med förra EU-valet till förmån för EU-motståndare på ytterkanterna samt nya uppstickarpartier. Nationalistiska partier blev störst i Storbritannien, Danmark och Frankrike. Den nationalistiska partigruppen EFD, där bland andra Dansk Folkeparti och brittiska Ukip sitter, blir större jämfört med 2009.

Men det är framför allt de som är grupplösa som blir fler - från 33 ledamöter till 41. De kommer ofta från EU- och invandringskritiska partier. Bland annat franska Nationella fronten sitter i dag inte i en partigrupp men leder nu förhandlingar om att starta en ny. Därtill har 63 ledamöter valts in från partier som inte suttit i EU-parlamentet tidigare.

 

EU-forskaren Göran von Sydow tror dock att de EU-skeptiska, nationalistiska partierna får ett begränsat inflytande i EU-parlamentet.

–Den direkta effekten på lagstiftning och beslut kan nog bedömas som ganska liten för att de EU-kritiska partierna är heterogena och har svårt att bilda grupper. Hittills har de också främst använt parlamentet som en plattform för att signalera sitt [EU-kritiska budskap] till hemmaplan, säger Göran von Sydow.

Han tillägger att dessa partier sällan leder lagstiftningsarbetet i utskotten och att deras sammanhållning är svag. Brittiska Ukip har dessutom låg närvaro vid omröstningar i plenum.

Det preliminära valdeltagandet är 43,1 procent. Det är första gången i EU-parlamentets historia som den valdeltagandet inte minskat, men ökningen är marginell. Förra EU-valet gick 43,0 procent av européerna till valurnorna. Förutom i de länder där det råder obligatorisk röstning var det bara i fyra länder som fler än hälften röstade.

 

 

Valresultatet i EU:s 28 medlemsländer, efter antal parlamentariker:

Tyskland

I Tyskland blev de två dominerande politiska partierna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna, störst. Men efter att landets konstitutionsdomstol dömt ut den nationella spärren till EU-parlamentet kommer en rad småpartier in. Bland annat nynazistiska NPD, Djurskyddspartiet och Piratpartiet med ett mandat vardera. EU-kritiska AfD fick sju platser.    

Frankrike

Den största EU-skrällen stod Frankrike för. Där blev EU- och invandringskritiska Nationella fronten, lett av sittande EU-parlamentarikern Marine Le Pen, största parti med knappt 25 procent. Nationella fronten kom före såväl högerpartiet UMP som regeringspartiet socialisterna, som bara fick knappt 14 procent. Premiärminister Manuel Valls kallade resultatet för “en politisk jordbävning”.

Italien

Premiärminister Matteo Renzis socialdemokrater vann stort med 40 procent av rösterna bara en månad före landet ska leda EU genom ordförandeskapet i ministerrådet. Förlorarna var Beppe Grillos populistiska Femstjärnerörelse, som satsat på att bli Italiens största parti men stannade på drygt 21 procent, och Berlusconis Forza Italia, som gjorde sitt sämsta val någonsin.

Storbritannien

Valet i Storbritannien blev en storseger för EU-skeptiska, nationalistiska Ukip som med 27,5 procent av rösterna blev största parti, före både Labour och Tories. UKIP:s färgstarke partiledare Nigel Farage sade att hans dröm nu blivit uppfylld att partiet skulle bli landets ”tredje politiska kraft”. De EU-positiva liberalerna förlorade alla utom ett mandat. Premiärminister David Cameron sade att befolkningen var besviken på EU och att han “tagit emot och förstått” deras budskap.

Spanien

Konservativa regeringspartiet Partido Popular slog nätt och jämt Socialdemokraterna, men de små partierna överraskande och vann sammalagt 40 procent av rösterna. Bland nykomlingarna på den politiska scenen finns Podemos (Vi kan), ett parti som vuxit fram ur Indignados-rörelsen och som fick nästan åtta procent av rösterna. Spansk media tolkade resultatet som att väljarna i det krisdrabbade Spanien straffat de två dominerade partierna, som förlorade åtta respektive nio mandat jämfört med 2009. Ledaren för socialistpartiet, Alfredo Pérez Rubalcaba, avgick efter resultatet.

Polen

EU-kritiska Lag och rättvisa och konservativa regeringspartiet Medborgarplattformen blev störst, båda får 19 mandat var. Det extremkonservativa Nowa Prawica, ledd av den kontroversielle Janusz Korwin-Mikke, får fyra mandat.

Rumänien

Klart störst med 42,2 procent av rösterna blev den socialdemokratiska koalitionen, som fick 18 mandat, vilket gör rumänska parlamentariker till de fjärde största partigruppen i S&D-gruppen. Tvåan blev liberala PNL som sitter i Alde-gruppen men hotar att byta till EPP-gruppen. – Europa borde inte ledas av en socialist, sade partiledaren Crin Antonescu.

Nederländerna

Geert Wilders islam- och EU-kritiska PVV gick inte lika starkt fram som opinionsmätningarna visade på innan valet. Partiet får fyra mandat – lika många som både proeuropeiska liberala D66 och kristdemokratiska CDA. Nederländarna företräds av sammanlagt tio partier.

Belgien

Extremhögerpartiet Vlaams Belang ser ut att ha klarat av att behålla ett mandat, i motsats till tidigare valundersökningar. Det flamländska separatistiska högerpartiet N-VA blev största parti. Tolv EU-parlamentariker väljs från flamländska partier, åtta från fransktalande och en tysktalande.

Grekland

Största parti blev vänsterpartiet Syriza vars ledare Alexis Tsipras är en av kommissionsordförandekandidaterna. Partiet fick sju mandat, ett fler än premiärminister Samaras Ny demokrati. Nynazistiska Gyllene gryning fick 9,4 procent av rösterna vilket ger partiet två EU-parlamentariker.

Portugal

I Portugal blev oppositionella socialdemokratiska PS störst med åtta mandat, ett fler än den högerpartistiska regeringskoalitionens sju.

Tjeckien

Valdeltagandet på 19,5 procent var det klart lägsta i landets EU-historia. Det tre största partierna blev det nybildade partiet liberala ANO, konservativa TOP09 och socialdemokratiska ČSSD med fyra mandat vardera. Kommunistiska KSČM fick tre mandat och nya, euroskeptiska Svobodní ett.

Ungern

Resultatet från Ungern domineras av konservativa regeringspartiet Fidesz med 12 av landets 21 mandat. Högerextrema partiet Jobbik fick närmare 15 procent av rösterna och behåller därmed sina tre mandat i EU-parlamentet. Valdeltagandet landade på 29 procent.

Sverige

Se separat artikel

Österrike

De två eviga koalitionspartierna i Österrike, högerpartiet ÖVP och socialdemokratiska SPÖ, blev störst med fem mandat vardera. EU- och invandringskritiska FPÖ ökade med 6,8 procentenheter från förra valet och får fyra platser. Även de gröna går fram och ökar på sina mandat från två till tre.

Bulgarien

Högerpartiet Gerb utökade sina mandat från fem till sex. Extremnationalistiska Ataka klarade inte spärren.

Danmark

Högerpopulistiska Dansk Folkeparti blev störst med 26,5 procent av rösterna. Partiets förstanamn, Big Brother-deltagaren och juristen Morten Messerschmidt, lyckades locka många EU-negativa väljare med budskapet “mindre EU, mera Danmark”. Socialdemokraterna blev näst största parti, men fick bara 19 procent av rösterna. Valdeltagandet sjönk med tre procentenheter till 56,4 procent.

Finland

Moderata Samlingspartiet och Centern fick tre mandat var av Finlands 13 platser i parlamentet motsvarande 22,6 respektive 19,7 procent. Nationalistiska Sannfinländarna blev tredje största partiet med knappt 13 procent av rösterna vilket gav två mandat. Valdeltagandet ökade med drygt två procentenheter till 41 procent, jämfört med 2009.

Slovakien

Slovakien hade det absolut lägsta valdeltagandet någonsin i EU-historien: 13 procent av slovakerna gick till valurnorna. Störst blev socialdemokratiska regeringspartiet Smer som dock förlorade ett av sina fem tidigare mandat.

Irland

I Irland fick vänsterpartiet Independents oväntat 24 procent av rösterna och blev största parti följt av liberala Fianna Fáil och kristdemokratiska Fine Gael. Landet hade, i EU-valssammanhang, ett relativt högt valdeltagande på 51,6 procent.

Kroatien

Första gången kroaterna deltog i val till EU-parlamentet blev en nationalistisk högerkoalition bestående av tre partier störst med 41 procent av rösterna, följt av en socialdemokratisk och liberal koalition bestående av fem partier som fick knappt 30 procent av rösterna.

Litauen

Liberalkonservativa TS-LKD blev största parti med knappt 18 procent av rösterna, följt av socialdemokratiska LSDP hack i häl med 17 procent av rösterna. Valdeltagandet ökade med drygt 23 procentenheter till 45 procent.

Lettland

Liberalkonservativa Vienotiba fick 46 procent av rösterna och blev därmed överlägset störst. Valdeltagandet minskade kraftigt med 20 procentenheter till 30 procent, jämfört med EU-valet 2009.

Slovenien

Mittenhögerpartierna SDS och NSi/SLS fick högst stöd och tar tillsammans fem av landet åtta platser i EU-parlamentet.

Cypern

Mittenhögerpartiet Demokratisk samling blev störst och får två mandat – samma antal som kommunistiska Akel. Landets två övriga mandat knep två socialdemokratiska partier.

Estland

I Estland tog två liberala parter tillsammans hälften av landets sex EU-mandat.

Luxemburg

Luxemburg hade, tillsammans med Belgien, det högsta valdeltagandet i EU: 90 procent. I båda länderna är röstning obligatoriskt. Det kristna folkpartiet CSV/PCS vann närmare 38 procent av rösterna, följt av De gröna som fick 15 procent.

Malta

Malta hade högst valdeltagande av de länder som inte har obligatorisk röstning: 74,8 procent. Störst blev socialdemokraterna som får fyra av Maltas sex mandat.