Malin Björk bor sedan länge i Bryssel och har bland annat jobbat för Europeiska kvinnolobbyn.

Malin Björk bor sedan länge i Bryssel och har bland annat jobbat för Europeiska kvinnolobbyn.

Bild: Fredrik Haglund

Okänd vänsterpartist vill EU-kriga för kvinnors rättigheter

Vänsterpartiets toppkandidat Malin Björk ska kämpa för kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp och sätta stopp för handelsavtalet mellan EU och USA.

I januari gick Vänsterpartiets kongress emot partistyrelsen och satte okända Malin Björk högst på sin EU-vallista. Som politisk rådgivare i EU-parlamentets vänstergrupp GUE/NGL är hon väl insatt i EU-frågor men har aldrig tidigare haft ett förtroendeuppdrag.

– Jag vill försvara välfärden mot vinstintressen, stå upp för arbetsrätten och stärka kvinnors rättigheter i en situation där de faktiskt är ganska utmanade, säger hon och kallar EU-parlamentet för en "bastion för konservativa högerpolitiker".

Det frihandelsavtal som EU just nu håller på att förhandla fram med USA beräknas ge en välbehövlig injektion i den europeiska ekonomin på motsvarande 1000 miljarder kronor årligen. Men Malin Björk och den europeiska vänstern är starkt kritiska. Hon menar att huvudproblemet med avtalet är en omstridd mekanism som brukar ingå i internationella handelsavtal och som ska se till investerare skyddas.

– Det innebär rent konkret att [storföretag] skulle kunna stämma Sverige om vi avskaffar vinster i välfärden, säger hon och pekar på ett fall där ett nederländskt företag stämde den slovakiska staten för att den åternationaliserat sjukvården. Företaget vann och fick motsvarande 200 miljoner kronor i böter.

– Det är ju enorma summor för att de fattat ett demokratiskt beslut om att upphäva ett illa fungerande system. Både EU och USA har fungerande rättsväsen, så finns det några tvister så kan de lösas inom existerande domstolar.

Mekanismen ingår i de flesta internationella handelsavtal och Sverige är i dagsläget anslutet till över 60 sådana mekanismer i avtal med andra länder. Sverige har hittills aldrig blivit stämt av en investerare. Avtalet mellan EU och USA är inte klart och ingen vet därför hur utformningen av mekanismen kommer se ut eller om den kommer att ingå.

Malin Björk är även kritisk till att förhandlingarna förs bakom lyckta dörrar men att EU-parlamentet i slutändan måste godkänna avtalet.

– Vem har bestämt att handelsavtal måste förhandlas fram i hemlighet?

Hon lyfter fram det internationella handelsavtalet Acta som förhandlades utan insyn och som EU-parlamentet sedan fällde efter folkliga protester.

– Det rör sig så mycket om vilken typ av demokrati vi vill ha, vilken typ av framtid vi vill leva i, både miljö, arbetsrätt, konsumenträtt och så vidare. Det sätter ju saker och ting på sin spets.

Malin Björk kritiserar hur den ekonomiska krisen i euroländerna skötts från Bryssel.

– Det handlar om att säga nej till EU:s åtstramningspolitik. Om man kan säga till Grekland att stänga ned sina skolor och sjukhus och sälja ut gemensamma tillgångar på det sättet så är det klart att det inte bådar gott för EU:s politik i allmänhet. Då ska vi stå upp i solidaritet med Grekland, Spanien och Portugal och sätta stopp och inte göra som de andra [EU-parlamentarikerna] och trycka på ja-knappen till sexpack och tvåpack och trojkans politik, säger hon och syftar på de lagpaket som EU-parlamentet röstade igenom mitt under brinnande kris.

Hennes hjärtefråga är jämställdhet, ett område där EU dock har begränsad makt. Och Malin Björk vill att så förblir.

Malin Björk talar mycket om EU-parlamentet som ett forum och opinionsbildare för kvinnors rättigheter. Hon minns en situation strax innan jul då EU-parlamentet skulle ta ställning till en icke lagstiftande rapport om bland annat rätten till sexualundervisning och preventivmedel, den så kallade Estrela-rapporten. Den föll med liten marginal men gjorde många nöjda.

– Det stod en stor massa på högerflanken, reste sig upp och (hon klappar händerna). Det tycker jag är väldigt talande för vilken typ av motstånd vi har för feministiska frågor och kvinnors rättigheter.

– Mycket av arbetet här är ju att ta ställning, att påverka opinionen, att gå in i debatter och vara väldigt tydlig och sätta en hög standard. När de [svenska EU-parlamentarikerna] är här nere sitter de tyst och tiger stilla. Vi behöver ha parlamentariker som står upp, som alltid tar den fajten, som aldrig backar.

Hon menar att EU-parlamentets olika uttalande är viktiga trots att de inte har någon legal vikt.

– Jag har jobbat mycket i NGO-världen innan och då är speciellt de olika åsiktsyttringarna dokument som man använder, säger hon och pekar på en uppmärksammad Europaparlamentsrapport från 2002 om bland annat rätten till abort.

– I vissa länder som Polen gick det inget vidare men i Slovakien lyckades man mota tillbaka [dem som försökte begränsa aborträttigheterna].

Om hon blir EU-parlamentariker lovar hon att ”öppna det här huset för kvinno-, anti-rasistiska, konsument- och miljörörelser” och ge dem en plattform.

En fråga där EU faktiskt har lagstiftning är föräldraledighet. I oktober 2012 röstade man om att förlänga mammaledigheten med sex veckor, men Björk hade röstat nej om hon då varit folkvald.

– Problemet var att det var obligatorisk hemmavaro för mammorna och det faktum att det fortsätter att fokusera på mödraledighet. Vi skulle vilja se att man går mot ett föräldraledighetskoncept.

Hade det inte varit värt att ta det här steget om exempelvis belgiska mammor hade fått längre ledighet?

– Jo, eller ibland blir det fel steg. Det tidigare mammaledighetsdirektivet som gäller nu har visat sig bli både golv och tak i väldigt många medlemsländer. Jag undrar om kvinnorörelserna och föräldrarna i de länderna haft större möjlighet att faktiskt göra framsteg. Nu har man landat på femton obetalda veckor i väldigt många länder för det var det direktivet sa.

Frågan om mammaledighet sitter dock fast i ministerrådet som inte vill behandla det.

Kommer Malin Björk in i EU-parlamentet vill hon helst sitta i jämställdhetsutskottet och sysselsättningsutskottet. Dock tror hon att chansen är liten att hon skulle få behålla ordförandeklubban som Vänsterpartiets nuvarande EU-parlamentariker Mikael Gustafsson fick ärva efter Eva-Britt Svensson när denna hoppade av sitt uppdrag under mandatperioden.

Hon hoppas få ansvara för några nyckelrapporter kring kvinnors rätt till sina egna kroppar och frihet från våld. Hon vill även ta vid där hennes vänsterpartistiska föregångare lämnade: att få till stånd en EU-strategi om våld mot kvinnor, en fråga som blockerats av kommissionen. Även om strategin skulle riskera att urvattnas i EU-parlamentet anser hon att frågan bör drivas.

– Det är viktigt att tvinga folk i det här huset att diskutera vad det innebär för kvinnor i alla medlemsstater att man har hot om våld eller blivit utsatt för våld. Det är ett politiskt problem. Om det sen går till omröstning och vissa, eller en majoritet av gubbsen, säger att det inte är något problem så är det också en signal, säger hon.

När Malin Björk målar med den breda penseln om sitt sätt att se EU-samarbetet på handlar det mycket om att begränsa unionens makt – en inte ovanlig inställning bland de svenska EU-parlamentskandidaterna i valrörelsen.

– Vi ska ha ett samarbete vad det gäller miljöområdet. Men jag har svårt att se något annat område där jag vill ge mer makt till EU.

– Det finns en massa områden där man behöver samarbeta. Men till exempel flykting- och migrationspolitiken har ju bara gått från värre till sämre till omänskligt. Jag ser ingen annan lösning än att det skulle bli bättre om vi återtog mer utav mellanstatlighet kring det, för då kan länder gå före och vara exempel och mer i framkant.

I dag finns det dock inga hinder för ett medlemsland att gå längre än de andra EU-länderna och exempelvis erbjuda fler personer asyl eller göra det möjligt att söka asyl på landets ambassader.

Väljs hon in blir det hennes första förtroendeuppdrag, hon har aldrig tidigare suttit i någon folkrepresentation.

– Jag har varit politiskt engagerad hemma i Sverige inom studentrörelsen, här i Belgien både i kvinnorörelsen och i Vänsterpartiet. Det som är viktigt är det politiska engagemanget och övertygelsen och viljan och kämpaglöden. Jag har hittat uttryck innan även om det inte varit som förtroendevald i Sverige.

Under de veckor som EU-parlamentarikerna ska vara hemma i sina hemländer kommer Malin Björk tillbringa mycket av sin tid i Belgien där hon är bosatt sedan 1999.

– Då är jag här. Då blir det framför allt mycket [i Bryssel]. Att försöka sy ihop bra lösningar för vänsterpolitiken.