Ungdomars utanförskap är en tickande bomb som riskerar att explodera om inte EU och medlemsstaterna ger högsta prioritet till reformer som ger jobb och tillväxt. Det skriver Jessica Rosencrantz (M) och Arba Kokalari (M).

Ungdomars utanförskap är en tickande bomb som riskerar att explodera om inte EU och medlemsstaterna ger högsta prioritet till reformer som ger jobb och tillväxt. Det skriver Jessica Rosencrantz (M) och Arba Kokalari (M).

Bild: Jonas Loveus

Muf: Socialdemokraterna sviker Europas unga

Socialdemokraterna i EU-parlamentet hindrar tillväxt och nya jobb till Europas ungdomar. Det är konsekvensen av deras agerande mot tjänstedirektivet, stödet för höjd EU-budget och att EU ska ha beskattningsrätt. Det skriver Jessica Rosencrantz (M) och Arba Kokalari (M).

Europa håller på att kravla sig ur den djupaste ekonomiska krisen vi upplevt sedan ett halvt sekel och vi kan nu spå ljusare tider. För svensk del står vi oss i en europeisk men även global jämförelse väl rustade med våra starka statsfinanser. Men trots detta får vår goda ekonomi inte skymma sikten för en stor utmaning som kvarstår. I mars i år gick hela 5,4 miljoner ungdomar utan arbete i EU och totalt gick 7,5 miljoner utan sysselsättning.

Det här utanförskapet är en tickande bomb som riskerar att explodera om inte EU och medlemsstaterna ger högsta prioritet till reformer som ger jobb och tillväxt. Det bör nämnas att inom EU finns det i detta nu, trots den globala finanskrisen, över två miljoner lediga jobb. Det måste därför bli enklare att hitta rätt, starta eget och att anställa, inte minst för Europas unga. Tyvärr väljer S, V och MP att i Europaparlamentet rösta för förslag som försvårar snarare än förenklar ungas inträde till den europeiska arbetsmarknaden. 

Vill vi rädda Europas unga från ett livslångt utanförskap måste kraft läggas på det vi vet skapar långsiktig tillväxt. Det gör vi inte genom ofinansierade stimulanser där framtida generationer skuldsätts. Europa behöver i stället reformer som utmanar privilegier, monopol, byråkrati och överregleringar. Det måste till exempel bli enklare att starta och driva företag. Små- och medelstora företag står i dag för 80 procent av de nya jobb som skapas.

Även om huvudansvaret vilar på de nationella regeringarna finns det en hel del som vi kan och bör göra gemensamt i EU. Ett effektivt sätt att öka handeln, få fart på tillväxten och minska arbetslösheten är att få på plats en verklig inre marknad i EU med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Vissa har försökt att utmåla den gångna krisen som ett marknadsekonomiskt misslyckande.

Verkligheten är dock att det på många områden i Europa har varit för lite marknad. Vi måste riva de hinder som fortfarande bromsar den gränsöverskridande tjänstemarknadens utveckling och skapa en fungerande digital marknad. Dessa är nämligen två sektorer där många av framtidens jobb kan skapas.

Lösningar finns, men det som har saknats i Europa är politisk vilja och ledarskap. EU har sedan tidigare med Europa 2020-strategin och inremarknadsakten enats om vilka åtgärder som måste vidtas för att öka handeln och därmed stärka Europas konkurrenskraft och tillväxt. Dessa dokument får inte bli ytterligare två hyllvärmare, utan nu måste vi gå från ord till handling. Europa har inte råd att gå miste om den potential som finns i den inre marknaden.

Det är därför sorgligt men tyvärr inte förvånande att S, V och MP så sent som förra året röstade emot ett betänkande som understryker vikten av tjänstedirektivets fulla genomförande i alla EU:s medlemsländer.  Att fullständigt genomföra tjänstedirektivet är ett av de bästa sätten att skapa jobb och tillväxt i Europa.

Moderaterna har därför i Europaparlamentet jobbat för att riva hinder, minska smygprotektionismen och för att ytterligare stärka den fria rörligheten. De rödgröna har istället valt att motsätta sig detta vilket om det fått genomslag ytterligare hade försvårat ungas chans till jobb i hela Europa.   

Ett tillväxtorienterat EU kräver också en moderniserad budget. Då går det inte att som Socialdemokraterna rösta för beslut som innebär att EU:s budget utökas med fem procent och där unionen får beskattningsrätt. Om vi vill öka möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden i Europa och Sverige är ytterligare skatter fel väg att gå. Sveriges riksdag ska besluta om svenska skatter och EU ska i stället ägna sig åt att stärka Europas position i den internationella konkurrensen.

Våra prioriteringar måste därför i framtiden ligga kring forskning, innovation och infrastruktur då Europas unga förtjänar en budget som är relevant för dem. Detta kräver ett tydligt politiskt ledarskap snarare än fler skatter och en utökad EU-budget, vilket är de rödgrönas felordinerade EU-medicin.   

Jessica Rosencrantz
Riksdagsledamot (M) och ordförande MUF Stockholm

Arba Kokalari
Kandidat till Europarlamentet (M)