Bild: Sigrid Melchior

Torsk på klimatet

Hon var en av arkitekterna bakom EU:s fiskereform. Nu vill hon hugga tag i klimatpolitiken och få oss att släppa vår klimatångest.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. Idag har turen kommit till Isabella Lövin.

Det är full aktivitet i Isabella Lövins kontor i EU-parlamentet. Flera personer trängs kring skrivborden där ett möte just avslutas, bland annat en praoelev från årskurs åtta. På en vägg hänger en stor tavla, målad av Lövins svägerska – en surrealistisk bild av röda fiskar och EU-stjärnor som simmar runt ett jordklot i havet.

Mer än någon annan svensk EU-parlamentariker är Isabella Lövin förknippad med ett specifikt politikområde: fiske. Under mandatperioden har EU antagit en reform av den gemensamma fiskepolitiken – lagar och regler för vad, hur mycket och på vilket sätt man får fiska. Fiskepolitiken reformeras ungefär var tionde år.

Lövin var ansvarig EU-parlamentariker för delen som gällde EU:s internationella fiskepolitik. Hon ledde också den gröna gruppens arbete med hela lagpaketet. Det viktigaste i reformen, säger hon, är att det nu finns lagstadgat tvång att inte överfiska. Det blev också stopp, med vissa undantag, för att slänga tillbaka fångad fisk. Samtliga svenska ledamöter röstade i slutändan för reformen.

– Fram tills nu har man kunnat titta på forskarnas rekommendationer [för fångstkvoter av olika fiskarter] och sagt: nej, vi tar något annat. Det blir slut på det nu. Det är ett paradigmskifte, säger Lövin.

Fiskereformen står i stark kontrast till den andra stora reform som pågick parallellt, av den den gemensamma jordbrukspolitiken. Där blev det just inget paradigmskifte, utan små förändringar som inte ruckade på de stora linjerna.

Efter att hon slagit igenom med boken Tyst hav valdes Isabella Lövin in i EU-parlamentet 2009 på ett tydligt mandat: Åk ner till Bryssel och rädda fisken. Många, även hennes ideologiska motståndare, berömmer hennes insats.

Nu är fiskereformen klar och det dröjer innan den omarbetas. Lövin säger att hon nu kommer att vara en blåslampa på medlemsländerna och se till att de verkligen efterlever reglerna, något som inte alltid är fallet.

– Titta till exempel på förbudet för att skära av grisknorrar. Det trädde i kraft förra året efter att medlemsländerna haft en omställningsperiod sedan 2002. Ändå blir 99 procent av alla grisar i Danmark av med knorrarna och likadant i Tyskland, säger Lövin.

Blir hon omvald kommer hon satsa på fiskeutskottet igen. I dag är hon ersättare i biståndsutskottet men hoppas byta till miljöutskottet under nästa mandatperiod.

– Många av de allmänna havsfrågorna: utsläppen, plastdirektivet, avfallsdirektivet, ligger i miljöutskottet, säger hon.

En gång såg jag dig och en av dina medarbetare i EU-parlamentets personalmatsal dividera över om ni skulle äta fisken eller inte. Gör du det dagligdags?

– Ja men så är det. Vi har drivit på för att cateringfirman i matsalen bara ska ha miljöcertifierad fisk och vi är irriterade för att det kan stå att köttet kommer från Borgogne, men när det gäller fisken kan det stå en art på engelska och en annan på franska, säger Lövin.

Hon tillägger att man inte kan begära att alla ska veta om hälleflundra från norra Atlanten är hållbart och inte.

– Det är bra för att väcka opinion, att få folk att bry sig, men lösningen ligger vid politiska beslut och god kontroll.

Mest är Isabella Lövin nu sugen på att ta tag i klimatpolitiken. Nästa parlament kommer att klubba EU:s framtida klimatmål.

– Alltså, vi pratar naturvetenskap nu, inte marknadsekonomi eller planekonomi. Man kan inte göra det till en ideologisk fråga. Ska vi hålla oss till tvågradersmålet [som världens ledare bestämt sig för man inte får överskrida] kan vi bara fortsätta i femton år med den utsläppstakt vi har i dag. Det betyder att vi måste sätta igång att ställa om samhället nu och lägga varje skattekrona, alla investeringsfonder, Europeiska investeringsbanken, pensionsfonderna - allt måste gå till att ställa om till förnyelsebart och vi måste låta oljan ligga kvar i marken, säger hon.

– Men jag har min enorma kompetens på havsområdet, så den kan jag inte slarva bort genom att byta spår och bli någon slags klimatguru. Det finns andra som är det. Men jag kan lyfta de svåra konsekvenser som klimatförändringarna får för haven.

En annan av de stora frågorna som nästa EU-parlament kommer att ta ställning till är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Lövin och den gröna gruppen röstade i fjol mot ett sådant avtal.

– Om vi vill ta bort tullarna mellan USA och EU har vi ingenting emot det, men om man menar att man ska ta bort alla icke-tarifära handelshinder, det vill säga olika miljöregler och sociala regler, då blir det väldigt krångligt på en gång. Där är vi väldigt skeptiska. Men ingenting finns på papper ännu, det är bara spekulationer.

Frihandelsavtalet bedöms leda till fler jobb och ökad tillväxt. Hur mycket skulle EU behöva tjäna på ett sådant avtal för att det skulle vara värt att luckra upp våra regler?

– Ingenting skulle jag vilja säga. Det är väldigt viktigt att vi bevakar de framsteg vi gjort på miljö- och sociala områden, och inte dumpar det för att öppna upp vår marknad för USA. Vi är inte beroende av att öppna upp vårt jordbruk för USA. Och de ekonomiska fördelar och arbetstillfällen som framförts av till exempel Moderaterna är kraftigt överdrivna, säger hon.