Jag befann mig i Ukraina som valobservatör för OSSE den 25 maj med placering i Kharkiv, i landets nordöstra del, skriver Margareta Cederfelt (M).

Jag befann mig i Ukraina som valobservatör för OSSE den 25 maj med placering i Kharkiv, i landets nordöstra del, skriver Margareta Cederfelt (M).

Bild: Riksdagen

MittEuropa »
Ukraina behöver allt vårt stöd

En risk inför höstens parlamentsval i Ukraina är att de internationella valobservatörerna uteblir eller sänder avsevärt mindre delegationer. Det skriver riksdagsledamoten Margareta Cederfelt (M) som nyligen övervakade presidentvalet.

Ukrainas prekära situation inleddes med att dess medborgare uttryckte önskemål om ekonomiska förbättringar och därmed möjligheter till ett bättre liv. Den dåvarande presidenten Janukovitj hade under sin valkampanj lovat att Ukraina skulle närma sig EU. Av vallöftena blev det inget, istället närmade sig Janukovitj alltmer Ryssland. Det var också till Ryssland Janukovitj flydde när det ukrainska folkets önskan om medlemskap i EU växte sig allt starkare.

Det kan tyckas som en paradox att Ukraina gick till presidentval samma dag som EU-länderna gick till val för att välja representanter till ett nytt Europaparlament. Ukraina är en del av Europa och det är därför angeläget att vi i den fria delen av Europa inte glömmer vår granne i öst. Vi kan alla på olika sätt bidra till att stödja Ukraina och våra europeiska systrar och bröder i den svåra situation som nu råder i landet.

Jag befann mig i Ukraina som valobservatör för OSSE den 25 maj med placering i Kharkiv, i landets nordöstra del. Det jag såg var ett folk som målmedvetet och fokuserat gjorde allt som stod i dess makt för att presidentvalet skulle genomföras i demokratisk anda i enlighet med den nationella konstitutionen och internationella konventioner. Enligt min uppfattning lyckades Ukraina och dess befolkning med sin föresats, valet genomfördes väl trots såväl inre som yttre konflikter.

Med facit i hand kan jag erkänna att jag var beredd på en orolig valdag men mina farhågor besannades inte. I Kharkiv blev valdagen lugn och röstdeltagandet relativt högt. Men några veckor före valet förekom oroligheter, borgmästaren i Kharkiv skottskadades och han är sedan dess försvunnen. Alla spår efter honom är borta. Demonstrationer med tusentals deltagare har också ägt rum på Frihetstorget. Inför valdagen cirkulerade rykten om att tusentals proryska demonstranter åter skulle samlas. Av detta blev det inget, ukrainsk polis och militär spärrade effektivt av torget och säkerställde att lugnet behölls. Tack vare denna avspärrning fanns det endast 10-15 demonstranter med proryska fanor.

Ukrainas insatser för att genomföra presidentvalet manifesterades på ett flertal platser i landet. Den ukrainska gränsen mot Ryssland utsattes för ett flertal intrångsförsök under valdagen, samtliga trycktes tillbaka utan att påverka valet. Valmyndighetens datasystem utsattes för omfattande cyberattacker vid upprepade tillfällen under valdagen, också dessa undanröjdes utan att presidentvalets genomförande blev påverkat. Oroligheterna i Donetsk och Luhansk pågick samma dag i likadan omfattning som tidigare, men inte heller dessa oroligheter stoppade Ukraina från att genomföra sitt presidentval.

Ukrainas folk har nu sagt sitt och Porosjenko är vald till president med 53 procents stöd av de avlagda rösterna. Vi i Europa måste nu fortsätta att  uttrycka vårt stöd för Ukraina och dess medborgares rätt att fritt välja sin president och att valets resultat skall respekteras. President Putin har än idag inte uttalat sitt erkännande av president Porosjenko, vilket så tydligt blir ett markerande om att utgången av valet inte respekteras.

Utvecklingen i landet är oroande, det finns flera frågor som måste få en lösning för att lugn och ro skall lägga sig över Ukraina. Några av dessa handlar om den kommande utvecklingen i de sydöstra delarna. En fredlig lösning är nödvändig, där separatisterna lägger ned sina vapen, Ryssland upphör att underblåsa konflikten och accepterar de annekterade östra delarna som en del av Ukraina. De utomparlamentariska nationella grupperna måste också förmås att lägga ned sina vapen och fokusera på att stödja Ukrainas utveckling. Också i detta sammanhang bör Ryssland upphöra med all form av stöd, åtskilliga rykten cirkulerar nämligen om att de utomparlamentariska grupperna på olika sätt är understödda av Ryssland.

Ytterligare ett kritiskt område är den ekonomiska utvecklingen. Ukraina är ett av de fattigaste länderna i Europa. För att säkerställa en fredlig utveckling i landet behöver den ekonomiska utvecklingen ta fart, företag etableras och arbetstillfällena öka. Behovet av en positiv ekonomisk utveckling knyter an till det tredje problemet för Ukraina – korruptionen.

Ukraina är ett av världens mest korrupta länder och detta genomsyrar hela samhället, vilket gör att den ekonomiska utvecklingen hindras. Därför är det viktigt att president Porosjenko prioriterar att få korruptionen under kontroll.

I höst skall Ukraina genomföra val till parlamentet och det finns goda möjligheter till att valet kan genomföras demokratiskt men det finns också överhängande risker för att situationen kan bli den motsatta. President Porosjenko har omfattande utmaningar framför sig såväl nationellt som internationellt. Lösningen på de nationella utmaningarna är till stora delar relaterade till Ryssland. Om president Putin önskar en fredlig utveckling hos sitt grannland bör han omgående erkänna Ukrainas nyvalda president, upphöra med alla former av stöd till separatister och andra icke-demokratiska formeringar samt sluta kränka Ukrainas gräns och territorium.

Ytterligare en risk inför höstens parlamentsval är att de internationella observatörerna uteblir eller sänder avsevärt mindre delegationer. Uteblivet internationellt stöd kan äventyra parlamentsvalet och det är varken till gagn för Ukraina eller övriga länder i Europa.

Vi glömmer inte Ukraina. Landet är en del av Europa och skall så förbli. Demokrati segrar förr eller senare alltid över förtryck, även om det tar tid. Också i Ukraina kommer demokratin att segra.