Endast fyra procent av svenskarna anser att de kan påverka EU-beslut. Arkivbild.

Endast fyra procent av svenskarna anser att de kan påverka EU-beslut. Arkivbild.

Lågt svenskt EU-intresse ska utredas

Regeringen vill ta reda på varför svenskarna är så ointresserade av EU och vad man kan göra för att öka förståelsen och kunskapen om unionen.

– Under de nästan 20 år som vi varit medlemmar har EU blivit en del av Sverige men fortfarande diskuteras det väldigt lite. Förståelsen för att det är så stor del av vårt politiska liv är inte så stor i Sverige, säger Maria Strömvik, statsvetare vid Lunds universitet och ansvarig för utredningen.

Syftet med utredningen är att ta reda på vad som kan göras för att öka kunskapen och intresset för EU.

– Vi behöver fler organisationer och andra aktörer som gör sina röster hörda i frågor som avgörs av EU. Vi behöver öka kunskapen om hur EU fungerar och hur man kan påverka i frågor som beslutas i EU. Vi vill se över vad Sverige kan göra på hemmaplan för att öka aktörernas insyn, delaktighet och inflytande i EU, sade EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).

Maria Strömvik, som ännu inte satt igång utredningen, spekulerar i att det låga intresset har flera förklaringar.

– Jag tror att det delvis hänger med i en allmän trend [av minskat intresse för politik]. Men jag tror också att i och med att det är så många som uppfattar EU som något långt bort som inte berör oss så blir intresset ännu lägre.

Hon konstaterar även att det finns ett mindre medialt intresse för EU-frågor än för nationella frågor.

– Det är fascinerande hur oerhört kort valrörelsen var inför EU-valet jämfört med det svenska valet. Det var sista veckan eller två det fanns en aktiv valrörelse som syntes. Uppfattningen hos många måste bli att EU är en mindre viktig fråga, säger Maria Strömvik.

Utredning kan komma att omfatta ett brett spektrum.

– Vi har möjlighet att titta på allt från individer till samhällets organisationer i allmänhet och möjligen även myndigheters arbete. 

Fokus är situationen i Sverige men Strömvik hoppas även kunna dra lärdom av hur det ser ut i andra EU-länderna.

Senast 15 januari 2016 ska utredningen lämnas in.