Jytte Guteland (S).

Jytte Guteland (S).

Bild: David Gustavsson

Därför röstade jag ja till kommissionen

Trots flera nackdelar finns det kommissionärer som har min respekt och mitt stöd. Samtidigt ser jag farhågor som måste uppmärksammas inte minst av den svenska regeringen. Det skriver EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) efter dagens omröstning.

Idag onsdag röstade Europaparlamentet slutgiltigt om Jean-Claude Junckers nya EU-kommission. Jag valde att rösta för den nya kommissionen, men jag gör det med tre skarpa uppmaningar.

Tillsättandet av den nya kommissionen har krävt en lång process, något som vi värdesätter och som har vaallstå rit positiv i många delar. Europaparlamentet har genom utfrågningarna tagit ansvar för tillsättandet och getts möjlighet till ökat inflytande. Det är bra, det ökar insynen för allmänheten, det pressar medlemsländerna att komma fram med starka kandidater och det tvingar kandidaterna själva att kliva fram och visa sig värdiga sin kommande uppgift. Det finns dock såväl strukturella som politiska problem som riskerar att förminska kommissionens kraft och möjlighet att agera. Det är allvarligt eftersom det finns behov av samlat ledarskap i EU för att ta oss an de globala utmaningar som vi står inför.

Min första uppmaning är vänd till den svenska regeringen. Jag känner en stark oro inför utvecklingen när det gäller jämställdhet. Om vi inte idag fattar beslut som aktivt leder till en mer jämställd kommission är risken att vi fastnar. Nu verkar många nöjda med att det i alla fall inte är färre kvinnor jämfört med förra mandatperioden.  Märkligt med tanke på hur illa det ser ut, endast 9 av 28 poster innehas av kvinnor.  Ingen kan tycka att det är jämställt.

En anledning till att det ser ut så här är att medlemsländerna i huvudsak har nominerat män. Den som vill åstadkomma en jämställd kommission måste därför verka för att nomineringsförfarandet förändras. Det är dags att förverkliga kravet om att medlemsländerna ska nominera två kandidater per land, en man och en kvinna. Det skulle ge kommissionsordföranden möjlighet att utifrån kompetens sätta samman en kommission som består av hälften kvinnor och hälften män. Sverige bör aktivt driva frågan i rådet så att det sker en förändring inför nästa kommissionsval. 

Min andra uppmaning är riktad till vice ordförande Frans Timmermans.  Jag ser risker med att flera av portföljerna är sammanslagningar av en rad olika policyområden. Det kan leda till otydlighet kring ansvarsområden kommissionärerna sinsemellan och min farhåga är att portföljens olika delar kan komma att motarbeta varandra. Det gäller bland annat den ekonomiska politiken där hökar och duvor riskerar att förlama varandras handlingskraft snarare än leda vägen framåt för EU. Ett annat exempel är sammanslagningen av klimat- och energi. Detta har lyfts under parlamentets utfrågningar och vissa förändringar har kommit till stånd, men det är inte tillräckligt. I värsta fall blir den nya kommissionen handlingsförlamad.

Det är viktigt att de löften vi har fått om en ny ekonomisk inriktning med fokus på hur Europa ska växa sig ur krisen, bekämpa arbetslösheten och stå upp för en hållbar utveckling, inte blir tomma ord. Frans Timmermans har efter vår partigrupps påtryckningar fått ansvar för hållbar utveckling. Detta för att öka ambitionerna att ställa om EU i en hållbar riktning och ta ledarskap inför kommande klimattoppmöten.   

Min tredje uppmaning är riktad till Jean-Claude Juncker. Min röst idag är en röst för att EU och Europa ska kunna få ett nytt ledarskap. Det är inte en röst för en trött fortsättning av på Barrosos ledarskap. Juncker måste nu visa att han har hört protesterna mot att den ekonomiska utvecklingen, mot bristen på jämställdhet och avsaknaden av grön agenda. Juncker måste hålla de löften han utfäst om förändring och dessutom hålla de kommissionärer vi protesterat mot i extra korta tyglar. 

Vi har exempelvis spanjoren Miguel Arias Canete som gjort sig ökänd för sina kontakter med oljeindustrin och för sina sexistiska uttalanden. På pappret har parlamentet möjlighet att sätta stopp för enskilda kandidater, men i verkligheten är det inte så lätt. Trots det massiva folkliga motståndet mot Canete fick han klartecken när vi röstade i miljöutskottet. Detta tack vare sitt starka stöd i den konservativa EPP-gruppen. Jag röstade emot.

När vi nu röstar idag har vi att ta ställning till kommissionen som helhet och det är inte längre möjligt att rösta för eller emot en enskild kandidat. Trots flera nackdelar finns också kommissionärer som har min respekt och mitt stöd. Det är en av anledningarna till att jag väljer att rösta för kommissionen.

Det viktiga nu är att vi lär oss något för framtiden.  Att parlamentet lyckas förbättra processen för tillsättandet av kommissionen. Jag vill se en än mer demokratisk process; mer öppenhet och insyn, större ansvar för medlemsländerna att komma fram med kompetenta kandidater och större möjlighet för medborgarna att få sin vilja hörd angående de enskilda kandidaterna.

Jytte Guteland (S),
Europaparlamentariker