Tydlig majoritet av svenska företag skulle exportera mer med TTIP

Handelsavtalet mellan EU och USA handlar inte om att sänka miljö- och konsumentskydd utan om minskat regelkrångel, slopade tullar och rättslig säkerhet. Det skriver Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv.

Sverige är ett litet, exportberoende land och det finns en unik förståelse i det svenska samhället för att ökad handel ger tillväxt och jobb. EU och USA är världens största respektive näst största ekonomi. Vi har liknande syn på handel, öppenhet, ekonomiska drivkrafter och behovet av ambitiösa regler för miljöskydd och konsumentskydd. Vi har mer gemensamt med varandra än med de snabbväxande ekonomierna i Asien, Latinamerika och Afrika. Därför är det naturligt att det nu förhandlas fram ett förslag till långtgående frihandelsavtal mellan oss.

Från näringslivet vill vi gärna peka på de många positiva effekter för hela samhället som vi kan se med frihandelsavtalet TTIP. Effekter som kan ge en nödvändig vitamininjektion till ekonomierna på båda sidor Atlanten – utan att det krävs några bidrag eller stimulanser från skattebetalarna. Här vill jag lyfta fram några av de viktigaste argumenten för ett nytt frihandelsavtal.

Avtalet kommer att kunna ge en långsiktig stärkning av Europas ekonomi. Vi vet att handel ger tillväxt och bidrar till sysselsättning. Det finns många olika bedömningar av hur mycket en ökad handel över Atlanten skulle ge men att det ger positiva effekter är forskarvärlden enig om. Timingen kunde dessutom inte vara bättre – vi skulle verkligen behöva en stark skjuts framåt på vägen tillbaka från den svåraste lågkonjunkturen på över 50 år.

Svenska företag, inte minst mindre företag, vill ha avtalet för att utveckla sina affärer och kunna anställa fler. Svenskt Näringsliv har låtit opinionsinstitutet Ipsos fråga nära 700 svenska små och medelstora företag som gör affärer med USA hur de ser på handelsmöjligheterna. Resultatet visar att handelshinder som rättslig osäkerhet, ojämna kravnivåer, dubbla byråkratiska krav eller tullar är rejäla bromsklossar för export i dag. Tillsammans med det oundvikliga geografiska avståndet försvårar allt detta ökad handel. En tydlig majoritet av de berörda företagen, mellan 55 och 70 procent beroende på vilket område man studerar, ser en ökad export om man kan ta bort någon av dessa bromsklossar. Företagen uttrycker att det finns potential för nyanställningar, och överfört på samhällsnivå skulle det kunna handla om många tusen nya, riktiga jobb i små och medelstora företag.

Smartare gemensamma regleringar minskar kostnaderna och kan därmed leda till fler och billigare produkter för konsumenterna. Nästan all debatt jag hör om frihandelsavtalet TTIP i Sverige bygger på en felsyn – att företagen skulle få exportvinster genom att utnyttja en sänkning av skyddsnivåer för hälsa, miljö eller konsumentsäkerhet. Det är inte sant. Företagen frågar inte efter lägre konsumentskydd eller sämre miljö. I stället vill man slippa ifrån dubbel byråkrati. Ta kylskåpen. För att gynna energisparande vill vi att de ska leva upp till höga krav och ha en tydlig konsumentupplysning om hur energieffektiva de är. Det gäller både i USA och inom EU. Den mest energieffektiva klassen kallas "A+++" inom EU. I USA använder man ett dollarmått för årsförbrukning av el, och där heter klasserna i stället t.ex. "$67". Det är samma sak man ska uppnå – energieffektivitet – men eftersom man mäter på olika sätt måste alla tillverkare designa, testa och bygga kylskåpen i olika serier för att kunna sälja på båda marknaderna. Det kostar pengar för företagen, det kostar uteblivna jobb för samhället, och det blir dyrare för kunderna. Liknande osmarta lösningar med dubbla krav finns på många andra områden, t.ex. krocktester av bilar och godkännandeprocess för läkemedel. På område efter område ser vi sådana osmarta lösningar som vi vill göra smarta. Vi vill alltså inte ha sänkta krav, vi vill ha smarta krav som gör det enklare för företagen och billigare för konsumenterna, samtidigt som man inte tummar på miljö, säkerhet och hälsa.

Avtalet kan slutligen också ge ett bättre skydd för investeringar – investeringar som ger ökad tillväxt. Vi vill att utländska företag ska investera och skapa jobb här, och vi vill att svenska företag ska växa sig starka och investera utomlands. Det gör de också, den totala mängden svenska investeringar utomlands motsvarar nästan 80 procent av vår BNP. Ett sätt att få företag att känna sig trygga och våga investera är att se till att det finns säkra och snabba rättsliga möjligheter att få ersättning om spelreglerna för en investering ändras i efterhand. Därför är det rimligt att frihandelsavtalet med USA också har en klausul för tvistlösning. Det vinner både staterna och företagen på – företagen får rättslig trygghet, staterna får ökade investeringar och därmed jobb och tillväxt. Men villkoren för en sådan klausul för tvistlösning måste vara moderna och uppfylla höga krav på transparens och legitimitet. Det är vi säkra på att man kan uppnå.

Svenskt Näringslivs medlemsföretag är verksamma inom i stort sett alla segment av näringslivet och ser stora fördelar med ökad handel över Atlanten. Vi är helt övertygade om att det går att vara förespråkare för ett starkt avtal mellan EU och USA, för jobben och tillväxten – samtidigt som vi månar om miljön, säkerheten och konsumentskyddet.

 

Carola Lemne

Vd, Svenskt Näringsliv