SCB: Svenska EU-valet blev mer ojämlikt

Deltagandet i EU-valet 2014 ökade mer bland välutbildade än lågutbildade.

För tio år sedan var valdeltagandet i EU-valet på det hittills lägsta i Sverige med knappt 38 procent av väljarna. Därefter har det ökat i två val i rad till drygt 51 procent förra året. Ett ökat valdeltagandet syns även i riksdagsvalen under samma period.

– Normalt brukar valdeltagandet bli mer jämlikt när det ökar. Men i Europaparlamentsvalet är det i flera avseenden inte mer jämlikt än vad det var 2009. Valdeltagandet har ökat mer bland de välutbildade jämfört med lågutbildade, säger Richard Öhrvall på Statistiska centralbyrå SCB, till Europaportalen. På måndagen presenterade SCB sitt resultat från 2014 års stora valdeltagandeundersökning om EU-valet och riksdags- landsting och kommunalval.

Lägst valdeltagande 2014 fördelat på utbildningsnivå hade gruppen med endast grundskoleutbildning, knappt 38 procent. Det ska jämföras med gruppen väljare med högskoleutbildning som hade ett valdeltagande på knappt 71 procent.

– I nästan alla grupper finns det personer som inte röstar. Men det är i högre grad personer med låg utbildning, resurssvagare, utrikes födda än vad är i den röstberättigande befolkningen, säger Richard Öhrvall.

Trots valdeltagandet har ökat i Europaparlamentsvalet är det mycket stor skillnad i valdeltagandet mellan EU-val och riksdagsval.

– Den rimliga förklaringen är att man inte tycker att det är lika viktigt att rösta i EU-valet. Det har förmodligen att göra med, som vi vet från annan forskning, att tydliga konfliktlinjer och tydliga alternativ tenderar att öka valdeltagandet.

Är Europaparlamentet ett tråkigare parlament för väljarna?

– Framförallt är det mer komplicerat. Det har andra partigrupper och det är inte samma rapportering och information. Kunskapen kring Europaparlamentet är lägre än när det gäller riksdagen, säger Richard Öhrvall.