TTIP kan dröja

Handelsavtalet mellan EU och USA kan komma att dröja längre än vad politikerna vill medge.

Så sent som i förra månaden uttalade sig EU:s stats- och regeringschefer för att förhandlingarna om det europeisk-amerikanska handelsavtalet TTIP skulle bli klara i år. Detta beskriver dock handelskommissionär Cecilia Malmström (FP) som ”fullkomligt orealistisk”.

– Det finns inte på kartan. Omöjligt. Vårt och amerikanarnas mål är att slutförhandla under Obamaregimen. Men det bygger på att vi fram till jul har ett skelett till avtal och kan slutförhandla de politiska svårigheterna under våren nästa år och bara ha teknikaliteter kvar, säger Cecilia Malmström till Europaportalen vid en pressträff i Stockholm på torsdagen.

Samtidigt medger hon att det mycket väl kan bli så att avtalet inte är klart för godkännande förrän 2017, det vill säga ett stycke in på nästa amerikanska presidentperiod.

– Hursomhelst blir det inte den här kongressen som säger ja eller nej, säger Malmström.

Hon tror också att EU:s 28 nationella parlament förutom Europaparlamentet kommer att ha vetorätt på det färdigförhandlade avtalet. I sådana fall kan ett slutligt godkännande dra ut på tiden ytterligare ett par år. Avtalet skulle dock kunna börja gälla provosoriskt efter godkännande av Europaparlamentet och efter att medlemsländernas regeringar sagt sitt. Men om ett parlament röstar ner TTIP upphör avtalet omedebart att gälla.

TTIP-förhandlingarna har även blivit kända för en annan förkortning: ISDS. Det är en skyddsklausul som är vanlig i handelsavtal och ska skydda företagens investeringar i främmande länder. Inom ramen för dessa regler kan företag stämma stater som de anser hotar deras investeringar. Kritikerna menar att klausulen ger företagen allt för stor makt över de folkvalda medan försvararna menar att det är ett nödvändigt skydd, inte minst för småföretag.

Kritikten mot ISDS som även funnits på regeringsnivå bland annat i Tyskland och Österrike och i inflytelserika fackliga kretsar vilket har lett till att skrivningarna kring ISDS ändrats.

– [ISDS-]avtalen är gamla och omoderna. Jag tror inte det finns någon i Europa som tycker att de är bra, säger Cecila Malmström. Hon berättar att reformarbetet börjande redan i det kanadensiska avtalet som färdigförhandlades förra året och att ambitionen med det amerikanska avtalet var att ta det ett steg vidare för att möta kritiken.  

– Det vi försöker göra nu är att ytterligare reformera [ISDS-klausulen] så att den blir begränsad till ett fåtal fall samt att införa en överklagandemekanism och på sikt inrätta en internationell domstol. Vi kommer att lösa ISDS-frågan, säger Malmström.

Varför tror du att det har blivit så mycket liv kring TTIP men inte kring handelsavtalen med Kanada och Sydkorea?

– Det är uppenbart att det väcker starka känslor. Dels är TTIP det största handelsavtalet i historien. Det kommer även i en tid där många fortfarande lider av den ekonomiska krisen. Det finns också en mätbar växande antiglobaliseringsstämning. I framförallt i Tyskland är det kopplat till Snowdenaffären och en antiamerikanism.