Statsminister Stefan Löfven (S) efter torsdagens arbetsmarknadsminitoppmöte.

Statsminister Stefan Löfven (S) efter torsdagens arbetsmarknadsminitoppmöte.

Bild: Fredrik Haglund

Löfven vill vänta med socialt protokoll

Statsminister Stefan Löfven vill sätta arbetsmarknadsfrågor på EU-agendan men släpper fokus på ett socialt protokoll.

Stefan Löfven (S) träffade på svenskt initiativ premiärministrarna från en handfull EU-länder på torsdagen för att diskutera den europeiska arbetsmarknaden.

– Vi behöver ha fri rörlighet i Europa, både för företag och individer, men det måste kombineras med social trygghet och rättvisa villkor så att också de anställda ser att det här är till fördel för dem, sade Stefan Löfven efter träffen som varade en timme.

Han säger till Europaportalen att det finns en ”samsyn att något inte stämmer i europeisk reglering av arbetsmarknaden”. Han pekar på den så kallade Lavaldomen som reglerar vad fackföreningar kan kräva för villkor för utländska löntagare i Sverige.

– Nu ser allt fler att det finns inte bara den typen av missbruk utan även annat missbruk. Fler länder ser att regleringen måste skärpas utan att begränsa rörligheten, säger Löfven.

Dock vill han vänta med det som många fack kräver, ett socialt protokoll kopplat till fördraget som stärker löntagarnas rättigheter, en fråga som även Socialdemokraterna drivit. Men facken inser, menar statsministern, att det kommer ta mycket lång tid att få in det i fördraget.

– [Det innebär] att vi måste börja någon annanstans. Och då börjar vi i de regleringar som går att förändra, säger Stefan Löfven.

Han vill även ha förändringar i EU:s utstationeringsdirektiv som reglerar för EU-medborgare som jobbar tillfälligt i ett annat medlemsland.

Dagens möte är också ett inspel till EU-kommissionen, representerad av sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen, som innan årets slut lovat presentera ett ”mobilitetspaket” som ska underlätta för personer som vill arbeta i andra medlemsländer och samtidigt minska missbruk.

Medarrangörer på mötet var premiärministrarna för Beneluxländerna. Två av dem, Luxemburg och Nederländerna, har de nästkommande ordförandeskapen i EU:s ministerrådet vilket gör att de har möjlighet att sätta vissa hjärtefrågor på unionens dagordning.