Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras efter tisdagens eurotoppmöte. Arkivbild.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras efter tisdagens eurotoppmöte. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Grekland skickar in slutbud

Den grekiska regeringen har efter EU-ultimatum skickat in sin slutliga begäran om ett nytt krislån. Men ett skeptiskt EU förbereder sig på att landet kan komma att lämna euron.

Under tisdagskvällens eurotoppmöte gav långivarna Grekland till fredag att skicka in en trovärdig ansökan om ett nytt krislån från eurozonens krisfond ESM. Ansökan kom in redan på onsdagen.

Den grekiska ansökan om ett nytt, tredje krislån som sträcker sig tre år framöver, kom in på onsdag förmiddag. Regeringen lovar att under torsdagen skicka in fler detaljer i ansökan.

På söndag väntas alla EU-länders stats- och regeringschefer, även Stefan Löfven, träffas i Bryssel för att besluta om Grekland ska vara kvar eller sparkas ut ur valutaunionen – alla förberedelser finns på plats.

– Vi har i detalj förberett ett Grexitscenario, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker efter tisdagens eurotoppmöte i Bryssel.

– Jag måste säga högt och tydligt att den sista tidsfristen löper ut i denna vecka. Detta är den mest kritiska stunden i EU:s och eurozonens historia, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som lägger skulden för den uppkomna situationen inte bara på den grekiska regeringen.

– Vi är alla ansvariga för krisen och vi har alla ett ansvar att lösa den.

Att det grekiska förslaget efter sex månaders framgångslösa förhandlingar kan accepteras av övriga euroländer är enligt många EU-ledare inte troligt.

– [Jag är] inte väldigt optimistisk, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter mötet.

– Jag är mindre optimistisk nu än före mötet. Det ska nog mycket till för att man ska nå en överenskommelse, sade Finlands statsminister Juha Sipilä, rapporterar Yle.

Den franske presidenten François Hollande hade dock en något positivare syn på läget.

– Låt oss vara tydliga: om det inte blir någon överenskommelse kommer det att sökas efter ett annat alternativ. Frankrike har en skyldighet att förutse detta förslag, sade Hollande.

Trycket på Grekland ökade efter att Europeiska centralbanken, som håller de grekiska bankerna flytande, hotade att strypa banklånen om det grekiska förslaget inte lever upp till långivarnas krav.

På onsdagen försvarade den grekiske premiärministern Alexis Tsipras sin hållning i EU-parlamentet. Han menade att grekerna fått nog och att åtstramningsexperimentet inte varit en framgång.

– Vi måste acceptera att en majoritet av det grekiska folket känner att det inte har något annat val än att vägra gå med på långivarnas krav, sade Tsipras.

– EU är antingen demokratiskt eller kommer att få stora svårigheter att överleva, sade Tsipras som menade sig vara säker på att en överenskommelse kommer att nås inom de närmaste dagarna.

Den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppens ledare, tysken Manfred Weber, gick till frontalattack mot Tsipras och anklagade honom för att vara en lögnare och att omge sig med falska vänner.

– Ni förstör förtroendet i Europa. Resten av Europa har inte längre något förtroende för er. Ni delar Europa och vi älskar Europa, sade Weber.

Giannie Pittella, ledare för socialdemokratiska S&D-gruppen, slog an en beskedligare ton och manade till lugn.

– Det är inte tid för konflikt, vi måste stå enade. Euorpas framtid står på spel, sade Pittella som tillade att han och S&D-gruppen ”aldrig skulle acceptera ett Grexit” samtidigt som han efterfrågade en skuldavskrivningskonferens.

Ryszard Legutko från konservativa och EU-kritiska ECR-gruppen menar att krisen i Grekland beror på eurons konstruktion och att inte alla kan gå vinnande ur detta.

– Vad och vem är det vi försöker rädda? Eurosamarbetet, det grekiska samhället, regeringens trovärdighet, Angela Merkels rykte eller ofelbarheten i allt närmare EU-samarbete. Vi kan sannerligen inte rädda alla.

Liberala Alde-gruppens ledare Guy Verhofstadt kräver att Tsipras kommer med konkreta förslag och visa mer politiskt ledarskap.

– Visa att du är en verklig politisk ledare och inte en falsk profet. Gör det!, sade Verhofstadt.