Både premiärminister Alexis Tsipras och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker är optimistiska om att låneförhandlingarna ska gå i mål. Arkivbild.

Både premiärminister Alexis Tsipras och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker är optimistiska om att låneförhandlingarna ska gå i mål. Arkivbild.

Bild: Europeiska kommissionen

Förhoppningar om snabbt krislån

Greklands Alexis Tsipras och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker är optimistiska om ett nytt krislån. Samtidigt menar ekonomer att en permanent depression hotar landet om inte delar av krislånen skrivs av.

Den grekiska premiärministern Alexis Tsipras sade på onsdagen att en uppgörelse om ett nytt krislån var nära förestående.

– Vi befinner oss på upploppet, sade Tsipras och fortsatte: Trots de svårigheter vi står inför hoppas vi att denna överenskommelse kan avsluta osäkerheten om framtiden för Grekland. Det rapporterar den grekiska tidningen Ekathimerini.

Även EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker var optimistisk, berättar nyhetsbyrån AFP .

– Samtliga rapporter jag får föreslår en överenskommelse denna månad, helst före den tjugonde, sade Jean-Claude Juncker.

Den 20 augusti förfaller ett tremiljarders eurolån till Europeiska Centralbaken, ECB. En återbetalning som Grekland sannolikt skulle få svårt att genomföra med egna medel.

Värdet på det nya krislånet uppgår till 86 miljarder euro vilket nästan motsvarar en svensk statsbudget.  

Innan en utbetalning kan komma i fråga, helt eller delvis, måste dock parterna: Grekland, euroländerna och EU-kommissionen, komma överens om villkoren. En diskussion som sedan Tsipras regering tillträdde tidigare i år har passerat i olika tappningar.

De främsta hindren för en överenskommelse enligt Ekathimerini är tidsramar för reformer, privatiseringar och rekapitalisering av grekiska banker.

Men frågan är om Grekland klarar av att betala tillbaka de lån man fått. Den brittiska tankesmedjan The National Institute of Economic and Social Research, NIESR, tror inte det.

I en pinfärsk rapport varnar institutet att 95 miljarder euro av den grekiska statsskulden måste skrivas av om inte landet ska fastna i en permanent depression. Det motsvarar en skuldavskrivning på 55 procent av landets bruttonationalprodukt, BNP, och skulle ge Grekland en kvarvarande skuld på 120 procent av BNP till år 2020, vilket enligt tankesmedjan har varit målet med de tidigare krislånen.

Efter tre dagar med stora kursfall vände Atenbörsen uppåt på torsdagen och låg vid lunchtid på plus tre procent.