Nattens överenskommelse kan ge Grekland upp till 86 miljarder euro i nya krislån under tre år. Bilden föreställer premiärminister Alexis Tsipras.

Nattens överenskommelse kan ge Grekland upp till 86 miljarder euro i nya krislån under tre år. Bilden föreställer premiärminister Alexis Tsipras.

Bild: Europeiska unionens råd

Greklands nya krispaket klart

Grekland och långivare är överens om nya lån för att ta landet ur en akut ekonomisk situation. – Jag är måttligt optimistisk, säger ekonomiprofessor Harry Flam.

Parterna  har kommit överens om detaljerna även om ”ett par mindre frågor återstår att reda ut”.

"Slutligen har vi vit rök," sade en tjänsteman på Greklands finansdepartementet till Reuters. "En överenskommelse har nåtts. Några mindre detaljer diskuteras just nu."

I avtalet förbinder sig Grekland att uppnå budgetöverskott 2016 med en halv procent av bruttonationalprodukten, BNP, exklusive räntebetalningar. 2017 ska överskottet uppgå till 1,75 av BNP och 2018 till 3,5 procent.

– Uppgörelsen betyder att Grekland får ett andrum på tre år. De har lovat genomföra en mängd olika åtgärder och som tidigare återstår det att se om de lyckats. Men jag har svårt att se att de ska gå så fort som på tre år, säger Harry Flam professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet till Europaportalen.

Vilka är hindren för att grekerna ska lyckas?

– Det finns så många grupper och särintressen som kommer att förlora på nya regler. Exempelvis kommer det inte finnas samma möjligheter att reducera skatten som tidigare. Jag är måttligt optimistisk om möjligheterna för Grekland, säger Flam.

Den viktiga frågan om hur det krisande banksystem ska hanteras är ännu oklar. Parterna är överens om att avreglera Greklands naturgasmarknad. Grekland förbinder sig även att privatisera statens tillgångar till ett värde av 50 miljarder euro pengar som sedan till stora delar ska användas för att sanera banksektorn.

Med det nya lånet som uppgår till 86 miljarder euro, motsvarande nästan en svensk statsbudget för ett år, ökar den  grekiska skuldsättningen från dagens nivå på 177 procent av BNP till rekordnivån 200 procent. Det kommer sannolikt bli ett av de problem som euroländerna och Europeiska centralbanken, ECB, tvingas att hantera. Internationella valutafonden, IMF, och den amerikanska regeringen har redan tidigare påpekat att skuldnivån är ohållbar och vill se avskrivningar.

Enligt den grekiska tidningen Kathimerini måste Grekland omgående anta ett 35-punkts program med olika typer av förändringar när det bland annat gäller skatter, välfärdssystemet och regler för varumarknader.

EU-politiker Olle Ludvigsson (S) varnar för att ta ut något i förskott men hoppas att en uppgörelse kan nås.

– Blir det en uppgörelse är det definitivt ett positivt steg åt rätt håll. Samtidigt är det uppenbart att uppgörelsen har svagheter. Exempelvis har IMF indikerat att skulderna skulle behöva omstruktureras för att nå långsiktig hållbarhet och att 50-miljardermålet för privatiseringsprogrammet är orealistiskt, säger Olle Ludvigsson i ett skriftligt svar till Europaportalen.

EU-politiker Gunnar Hökmark (M) påpekar att bollen nu ligger hos grekerna själva.

– Det är avgörande att Greklands regering kan fullfölja sin del av överenskommelsen, och att man själv tar ansvar för reformpolitiken som Grekland behöver. Problemet har länge varit att grekiska regeringar lagt ansvaret för reformer och underskottshantering hos andra än i det egna landet, säger Hökmark i ett skriftligt svar.

Närmast väntar en behandling av låneuppgörelsen i det grekiska parlamentet i morgon och på torsdag. Därefter kan euroländernas finansministrar träffas för att ge sitt godkännande. Sedan ska även det tyska parlamentet och andra länder godkänna lånet.

Det brådskar med besluten eftersom ett viktigt lån till ECB förfaller den 20 augusti. Om det inte betalas riskeras bankens pengastöd till det grekiska banksystemet att dras åt.

Det har gått över fem år sedan det grekiska krisdramat börjande då den nytillträdde grekiska primärminister och socialdemokraten George Papandreou chockade omvärlden med beskedet att Greklands ekonomi var i ett betydlig mycket sämre skick än vad den tidigare regeringen meddelat. Därefter fick landet 2010 sitt första krislån och 2012 sitt andra lån.

När det nuvarande vänsterregeringen tillträdde i början av 2015 drev de hårt linjen att Grekland inte skulle ta emot mer krislån en uppfattning de nu övergett.