Ibrahim Baylan (S), energiminister och Maroš Šefčovič, vice-ordförande i EU-kommissionen.

Ibrahim Baylan (S), energiminister och Maroš Šefčovič, vice-ordförande i EU-kommissionen.

Bild: EU-kommissionen

Så blir Europa världsledande på förnybar energi

Sverige och EU ska visa att lösningen på energiutmaningen och klimatfrågan är en fantastisk möjlighet som kan bidra till både hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Sverige och bioenergi visar att en energiomställning är möjlig. Det skriver Sverigeaktuelle Maroš Šefčovič, vice-ordförande i EU-kommissionen ansvarig för Energiunionen och Ibrahim Baylan, energiminister.

Det pågår en energirevolution i världen.

Hur vi producerar och använder energi förändras dramatiskt. EU-kommissionen har lagt grunden för en Energiunion som ska ge förutsättningar för ett långsiktigt hållbart energisystem med kunden i centrum och med tillgång till säker, hållbar energi till konkurrenskraftiga priser.  I det framtida energisystemet kommer Sveriges och Europas energi i allt högre grad produceras från förnybara källor som vatten, biomassa, sol, vind och vågor.

Maroš Šefčovič, vice-ordförande i EU-kommissionen ansvarig för Energiunionen, besöker idag onsdag Sverige för att samtala om de möjligheter och utmaningar omställningen av energisystemet innebär. EU-kommissionen har slagit fast att Europa ska bli värdsledande på förnybar energi, något som den svenska regeringen stödjer.

För att förverkliga Energiunionen, och klara EU:s klimatmål, måste vi förbereda oss på en grundläggande omställning och slå in på en väg där ny teknik, energieffektivisering och förnybara energikällor i ett sammanlänkat system bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt och nya jobb.

Den europeiska Energiunionen och den svenska Energikommissionen, med dess ordförande energiminister Ibrahim Baylan, har samma uppdrag- att skapa ramar för ett långsiktigt energisystem där kunden står i centrum och har tillgång till säker, hållbar energi till konkurrenskraftiga priser.

Sverige vill vara ett föregångsland i energiomställningen och utvecklingen av en konkurrenskraftig industri kring denna. Tack vare en medveten politik har Sverige drastiskt minskat sin användning av fossila bränslen under de senaste decennierna.

I Sverige produceras idag 67 procent av värmen och 62 procent av elen från förnybara källor. Motsvarande siffror för Europa är 17 respektive 26 procent.

Det faktum att Sverige haft en fungerande koldioxidskatt som satt pris på koldioxidutsläppen har varit avgörande för den här utvecklingen. Med rätt politiska och ekonomiska beslut kan dessa andelar höjas dramatiskt.

Sverige har också visat att det är möjligt att minska klimatutsläppen och samtidigt ha en stark ekonomisk tillväxt. Sedan 1990 har de svenska koldioxidutsläppen minskat med 20 procent, samtidigt som BNP har ökat med 60 procent.

De viktigaste komponenterna i den svenska omställningen har hittills varit utfasningen av olja och kol inom värmesektorn, succesivt höjd andel förnybara drivmedel inom transportsektorn och öppnandet och integreringen av elmarknaderna i de nordiska länderna.

På produktionssidan är det, förutom vattenkraften, användningen av biomassa såsom skog, träavfall och pellets som har gjort en svensk energiomställning möjlig.

I Sverige används idag mer energi från biobränslen än från vattenkraft och kärnkraft tillsammans.

Även i övriga EU har biomassan en viktig roll att spela. Idag kommer två tredjedelar av all förnybar energi i EU från biomassa, och domineras stort av skogsprodukter. Med de ambitiösa energi- och klimatmål EU antagit kommer skogens betydelse för energiomställningen att fortsätta vara central.

Biomassa är den i särklass största förnybara energikällan i Sverige. Den är dessutom konkurrenskraftig och tekniken för att utnyttja den finns redan på plats.

Bioenergi har därmed stor potential att bidra till Energiunionens mål om både ökad försörjningstrygghet och minskade klimatutsläpp. 

De två viktigaste områdena där biobränslen kan spela en roll är:

  1. Värmesektorn. Kol och gas dominerar idag stort i de flesta medlemsstaters produktion av el och värme. Sverige har demonstrerat att omställningen av värmesektorn är möjlig. Utbyggnaden av fjärrvärmen har varit en lönsam och strategiskt viktig investering som möjliggjort energieffektivisering, effektiv avfallshantering och ökad användning av billiga biobränslen. Idag täcks halva uppvärmningsbehovet med fjärrvärme och fossilanvändningen har minskat från 91 procent till 8 procent mellan år 1980 och 2014. En liknande omställning skulle mycket väl kunna göras i många andra europeiska länder.
     
  2. Transportsektorn. Transportsektorn är fortfarande över 90 procent fossilbränslebaserad. Sverige är det enda land som redan har uppnått, och överträffat, EU-målet om 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020. Sverige nådde 18,7 procent redan år 2014. Fortsatta insatser på både gemensam och nationell nivå är centralt för omställningen till en hållbar transportsektor.

Europa står inför stora utmaningar på energisidan. Vi verkar för att vi ska gå en fossilfri framtid till mötes.  I detta energisystem kommer biobränslen, sol, vind, våg och vattenkraft att samspela.

Sverige och EU ska visa att lösningen på energiutmaningen och klimatfrågan är en fantastisk möjlighet som kan bidra till både hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

Maroš Šefčovič,
vice-ordförande i EU-kommissionen ansvarig för Energiunionen

Ibrahim Baylan (S),
energiminister och ordförande i svenska Energikommissionen