Regeringen: EU-förslag räddar svenska modellen

EU-kommissionen presenterade på tisdagen en revidering av det så kallade utstationeringsdirektivet, det regelverk som styr när EU-medborgare tillfälligt arbetar i ett annat medlemsland.

Frågan om utstationerades villkor har varit en mycket het potatis för svenska Socialdemokrater och fackföreningar sedan Lavaldomen 2007. EU-domstolens dom innebar att utstationerad arbetskraft från andra medlemsländer bara behövdes ersättas med den lägsta lönen i kollektivavtalen, de avtal som arbetsgivare och fack förhandlar fram med villkoren för löntagarna.

I praktiken innebar det att utstationerade arbetare fick en lägre ersättning för samma arbete än inhemska löntagare.

Men med det nya förslaget om en revidering av direktivet ser svenska regeringen en stor seger.

– Jag är väldigt, väldigt glad att det här arbetet gett resultat. Vi har nu ett förslag på bordet som går i precis den här riktningen som vi vill, sade statsminister Stefan Löfven (S) under en presskonferens på tisdagen.

Han och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har sedan 2014 tillsammans med andra regeringar legat på EU-kommissionen att ändra reglerna vid utstationering.

Den kanske viktigaste ändring enligt Johansson är att den tidigare skrivningen om att utstationerad arbetskraft bara behöver få minimilön bytts ut mot ”ersättning”. Hon tolkar detta som att tillfälliga arbetare från andra EU-länder ska få samma betalning som inhemska – samma lön, samma ersättningar som exempelvis traktamenten, bonusar och risktillägg.

Statsminister Stefan Löfven betonade vikten av att andra länder kan skicka arbetskraft till Sverige.

– Byggbranschen beräknar att det kommer behövas ungefär 60 000 nya byggnadsarbetare för att vi ska klara målen med vårt byggande, sade Löfven.

Även den fackliga centralorganisationen TCO  välkomnar kommissionens förslag.

– EU-kommissionen har hörsammat våra fackliga krav på likabehandling av arbetstagarna. Lönebildningen är och ska förbli en nationell angelägenhet som i Sverige sköts av parterna. Det är en framgång för den svenska partsmodellen, sade Eva Nordmark, ordförande TCO, i ett uttalande.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv anser dock att förslaget ”skadar handeln mellan länderna i EU”. Orsaken till detta, skriver Sverker Rudeberg på organisationens hemsida, är att staten måste publicera ”inte enbart om minimilöner enligt alla kollektivavtal, utan också om lönenivåer enligt alla lokala överenskommelser”.

”Det leder till att det blir helt omöjligt för utländska företag att kunna ta reda på och tillämpa”, skriver Rudeberg i en kommentar.

Så sent som i förra veckan läckte ett utkast till förslag ut som gav de svenska arbetsmarknadsparterna kalla kårar. De tolkade innehållet i läckan som att den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram arbetsvillkoren och löner var i fara. Men med tisdagens konkreta förslag gör arbetsmarknadsminister Johansson den preliminära bedömningen att den svenska modellen är säkrad.

– Det här är ett tydligt skydd för vår kollektivavtalsmodell, sade Ylva Johansson.

Förslaget går nu till EU-parlamentet och ministerrådet där medlemsländernas arbetsmarknadsministrar träffas.

Länder i östra EU där lönerna är lägre har krävt att de nuvarande reglerna ska gälla.

”Vi anser alla referenser till lika lön för lika arbete på samma ställe vara missriktade och ej i överensstämmelse med en genuint gemensam inre marknad”, skrev ministrarna från nio EU-länder i ett brev till EU-kommissionen i höstas.