Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Bild: Anders Selnes

Så anses EU hota den svenska modellen

Sverige tillhör en liten grupp EU-länder där fack och arbetsgivare styr arbetsmarknaden och inte politiker. Svenska företrädare måste därför vara redo att slåss för sin sak.

Vid måndagens firande av Europadagen på Mosebacke i Stockholm ställdes frågan på ett seminarium: Hotar EU den svenska modellen? 

– Man kan svara både ja och nej på den frågan. Nej, det är inget jättehot mot den svenska modellen men vi måste ändå slåss, sade Ylva Johansson (S) arbetsmarknadsminister.

Enligt henne består hotet av att den stora majoriteten EU-länder reglerar sina arbetsmarknader på ett annat sätt än i Sverige och att de därför saknar kunskap och förståelse för hur det fungerar här. I Sverige är det i huvudsak arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare som bestämmer vad som ska gälla, i andra länder styr politiker.

– Det är alltid svårt att vara udda och annorlunda i en sammanslutning som EU. Därför måste vi hela tiden försvara oss. Det är svårt och där finns ett hot, sade Ylva Johansson.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne var inne på samma linje: att politisk inblandning är det stora hotet mot den svenska modellen.

– Det svenska sättet att hantera arbetsmarknaden är väldigt ovanligt. I EU tänker de ryggradsmässigt på hur det ser ut i resten av Europa där det lagstiftas om ditten och datten. Det innebär att förslagen väldigt ofta passar väldigt illa med hur vi vill göra saker i Sverige och där ligger hotet, sade Carola Lemne.

Den fackliga centralorganisationen LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson lyfte ytterligare ett perspektiv: Europafacket och låga löner som driver fram krav på en europeisk minimilön. LO-ordföranden pekar på att lönerna är låga i många EU-länder, inte minst i de gamla östländerna som kom med i unionen 2004 och senare.

Lägg där till, menar Thorwaldsson, att de tyska lägsta lönerna sjönk i samband med att så kallade minijobb infördes i Tyskland för drygt tio år sedan vilket senare ledde till att nationella minimilönder infördes i landet. Konsekvensen har blivit att många fackföreningar i EU ställer sitt hopp till politiska ingripande för att höja lönerna.  

– Europafacket hade kongress i oktober och vi fick fajtas hårt. Nu blev det inget beslut att EU-nivån skulle bestämma [minimilöner] men det vara med mycket knapp marginal, sade Karl-Petter Thorwaldsson.