EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos har fler möjliga sanktionermöjligheter i åtanke. Arkivbild.

EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos har fler möjliga sanktionermöjligheter i åtanke. Arkivbild.

Bild: EU-kommissionen

Nya "hårda och rättvisa" asylregler föreslås

EU-kommissionen vill jämna ut skillnaderna för asylsökande i medlemsländerna. Samtidigt överväger kommissionen möjliga sanktioner mot de länder som inte tar emot några flyktingar.

De nuvarande EU-reglerna kring hanteringen av flyktingar och asylansökningar sätter miniminivåer för medlemsländerna. Detta har gjort att det finns stora skillnader mellan hur länderna behandlar asylsökande. Exempelvis skiljde sig i fjol andelen migranter som fick sina asylansökningar godkända från 12 procent i Lettland till 90 procent i Bulgarien.

Det i sin tur ger enligt EU-kommissionen även upphov till att flyktingar får incitament att söka sig till generösare länder som Sverige och Tyskland

Med flera omfattande förslag vill kommissionen jämna ut skillnaderna genom att göra att samma regler gäller i alla medlemsländer.

– Vi vill sätta hårda och rättvisa standarder som ersätter det nuvarande splittrade synsättet, säger EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos på onsdagen.

De föreslagna ändringarna ska se till att asylansökningar går till på samma sätt var än de görs och att asylsökandes rättigheter och skyldigheter blir desamma i hela EU.

– Reformerna förenklar, förtydligar och förkortar asylprocessen och skapar en rättvisare och effektivare EU-hantering, säger Avramopoulos.

Asylsökande föreslås få samma rätt till boende, tillträde till landets arbetsmarknad, utbildning och sjukvård i alla EU-länder. Men reglerna kring avvisning stramas upp och de migranter som vägrar ge sitt fingeravtryck eller på andra sätt bryter mot reglerna, som att ta sig till ett annat EU-land, riskerar att få sin asylansökan avslagen. Flyktingar får endast skydd ”så länge det behövs” med en obligatorisk översyn av situationen i deras hemländer.

Migrationskommissionären vill samtidigt skapa fler lagliga vägar till EU för personer i behov av internationellt skydd. Det ska ske genom att medlemsländerna slår samman sina kvoter för FN-flyktingar. Sverige har de senaste åren tagit emot runt 1 900 sådana flyktingar som direkt vidarebosätts från krishärdar runt om i världen. Hur många sådana flyktingar som ska vidarebosättas är det upp till medlemsländerna att avgöra. För varje vidarebosatt flykting utlovar kommissionen motsvarande närmare 100 000 kronor.

I dagsläget har endast drygt 3 000 flyktingar av de utlovade 160 000 omflyttats från Grekland och Italien. Kommissionen överväger att införa sanktioner mot de länder som inte tar emot några flyktingar.

– Vi är inte här för att straffa, vi är här för att övertyga. Men om det inte övertygandet lyckas får vi fundera på [sanktionsmöjligheter]. Men vi har ännu inte kommit till den punkten, säger Avramopoulos och tillägger att han har flera åtgärder i åtanke.

Förslagen utgör de sista bitarna av den omfattande översyn av EU:s asylregler som kommissionen utlovade i våras. Den nuvarande omfördelningen av flyktingar mellan medlemsländerna har dock hittills gått trögt.

EU-kommissionens förslag går nu till EU-parlamentet och medlemsländerna som måste enas för att de ska bli ny lagstiftning.