Efter Brexit: Norge skeptisk till handelssamarbete med Storbritannien

Inför att britterna ska lämna EU måste de hitta nya vägar för tillträde till utländska marknader. Det gäller inte bara EU-länder utan även länder som EU har handelsavtal med. Ett sätt är att återinträda i frihandelsorganisationen EFTA som de lämnade 1973 för dåvarande EU.

Ett EFTA-medlemskap skulle ge britterna handelsavtal med 42 länder utanför EU. EFTA har också ett långtgående handels- och samarbetsavtal med EU. Men frågan är om dagens EFTA-medlemmar är intresserade brittisk medverkan.

– Det är inte givet positivt att släppa in ett stort land i en sådan organisation. Det skulle rubba balansen, vilket inte nödvändigtvis ligger i Norges intressen, säger konservative EU-ministern Elisabeth Vik Aspaker till Aftenposten. Hon betonar dock att den norska regeringen inte vet vad britterna har för planer i frågan.

Idag består EFTA av förutom Norge även Schweiz, Island och Liechtenstein. Som EFTA-medlem skulle Storbritannien med sin närmare 70 miljoner invånare bli en jätte jämfört med de övriga fyra medlemmarnas sammanlagt dryga 13 miljoner invånare.

En annan oklar fråga är hur det ska bli med Storbritanniens tillträde till EU:s inre marknad, världens största handelsområde. Förra året stod den inre marknaden för hälften av Storbritanniens varuhandel.

EFTA-länderna har ett specialavtal med EU som ger tillträde till den inre marknaden mot att länderna lovar att följa EU:s omfattande regelverk bland annat de fyra friheterna inte minst personers fria rörlighet över nationsgränserna. 

En av lämnarsidans mål är att Storbritannien själva ska bestämma vilka som skulle få komma och arbeta i landet. Men det är en omöjlighet menar den norska EU-ministern.

– De fyra friheterna på den inre marknaden ingår i ett paket. Du kan inte välja bort en. Således passar avtalet inte britterna om man ska döma efter vad som sades under  valkampanjen, säger konservativa EU-minister Elisabeth Vik Aspaker till Aftenposten.